För några år sedan började en anhopning av ärenden märkas vid Ålands förvaltningsdomstol (ÅFD). År 2021 kom det till exempel in rekordmånga nya ärenden till domstolen – 170 stycken mot 100-120 ett normalår. Samtidigt väcktes kritiska röster i kommunerna, som upplevde att domstolens handläggningstider på flera år bromsade deras utvecklingsprojekt.

För att domstolen skulle kunna arbeta bort särskilt miljö-, markanvändnings- och byggärendena beviljade Domstolsverket en tillfällig extra personalresurs för andra delen av år 2022 samt för hela 2023.

Även under den här hösten har ÅFD haft en extra ordinarie förvaltningsdomare – och efter budgetförhandlingarna nyligen står det klart att den utökade arbetsresursen finns kvar även de kommande två åren.

– Ganska länge har vi anhållit om extrapengar och haft korta förordnanden så det är ett välkommet besked att vi nu fick en resurs för två år framåt, säger Kristina Fagerlund, som är administrativ chef vid domstolen.

Turordning

ÅFD handlägger många typer av ärenden. Vissa av dem, som till exempel barnskyddsärenden, måste prioriteras och hanteras brådskande enligt lag. Det har gjort att handläggningen av planläggningsärendena vid ÅFD hamnat efter – något biträdande justitiekanslern alltså markerade mot i fjol.

Hur prioriteras olika planläggningsärenden när de kommer in?

– Huvudregeln är att de ska gå någorlunda i tidsordning, men det finns även ärenden som ingår i en helhet och som är beroende av varandra. Anses något samhälleligt betydelsefullt kan ett ärende också prioriteras upp, säger Kristina Fagerlund.

Det finns kommuner som önskar att planläggningsärenden som verkar relativt enkla för domstolen att avgöra – jävsfrågor till exempel – skulle betas av snabbt. Vad säger du om det?

– Jag kan inte komma ihåg att vi haft en ren jävsfråga. Oftast är ett besvär anfört på flera grunder, det kan vara ett formfel, ett jävsfel och icke hörande. Ärenden i förvaltningsdomstolen ska avgöras som helhet, det är inte möjligt att ge delbeslut.

Kommunerna menar att vetskapen om de långa handläggningstiderna gör att man kan misstänka att det ibland lämnas in besvär på ganska lösa grunder – den som besvärar sig kan göra det med förhoppningen att kommunen hinner ändra sig under de år det kan ta tills domstolen kommer med ett beslut.

Ser du att det finns en risk att besvärsverktyget missbrukas?

– Kommunerna har säkert den åsikten eftersom de vill utveckla verksamheten i kommunen, men det är inte en fråga för domstolen att ta ställning till. Ett tråkigt juristsvar: Lagstiftaren har sagt att man har rätt att anföra besvär över besluten, och är det så att man inte ska ha rätt att anföra besvär måste det framgå av lag.

Minskat antal

I år har ovanligt få ärenden kommit in till domstolen, per oktober månad var antalet nya sådana endast 56.

Det, och att domstolen nu alltså beviljats en extra arbetsresurs för ytterligare två år, talar för att handläggningstiderna kan komma att kortas.

Samtidigt tar de mer omfattande ärendena mycket tid och resurser, inte minst eftersom det i miljöärenden inte finns sakkunnigledamöter, vilket det finns vid Vasa förvaltningsdomstol dit alla miljöärenden i övriga Finland är koncentrerade.

– Det tar länge att jobba bort sådant som ligger på hög och att vända skutan, säger Kristina Fagerlund.

Känner du att det är dit ni är på väg – att ni håller på och vänder skutan?

– Statistiken ser ju betydligt bättre ut. I början av 2023 hade vi 217 ärenden anhängiga, vid senaste årsskiftet var de 152 och i slutet av oktober hade vi 130 ärenden kvar. Siffran går hela tiden neråt.

Bland de ärenden domstolen avgjort i år finns flera uppmärksammade sådana, som Ålbiocoms miljö- och bygglov och utbyggnaden av discgolfbanan i Badhusparken.

– Planen är att vi nästa vecka (läs den här veckan reds. anm.) ska få ut ett avgörande i ärendet som rör delgeneralplanen för Mariehamn, säger Kristina Fagerlund.