Landskapsrevisionens granskning görs varje år för att bedöma om budgetmedlen används ändamålsenligt. Under 2015 har landskapsrevisionen granskat Ålands hälso- och sjukvård, museibyrån vid utbildnings- och kulturavdelningen, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) samt upphandlingsprocesserna inom landskapets centralförvaltning. 
Landskapsrevisionen har för granskningen av ÅHS anlitat ett utomstående revisionssamfund och tillsammans har de under 2015 tittat närmare på ÅHS:s IT-verksamhet samt på användningen av hyrläkare. 
Problemområde
Landskapsrevisionen konstaterar att en del av ÅHS:s IT-system inte lever upp de till krav som de menar skäligen ska kunna ställas idag. I granskningen skriver de att det är ”ett uppenbart problemområde”. De menar också att trots att man har varit medvetna om problemområdet så har varken den tidigare IT-avdelningen och ÅDA, som sedan 1 januari 2015 har hand om IT-verksamheten, inte har haft tillräckligt med resurser för att kunna förbättra verksamheten. 
Några av de viktigaste observationerna enligt granskningen är:
1) Informationssäkerheten är på en låg nivå. Denna nivå behöver höjas och landskapsrevisionen menar att detta bör vara ett strategiskt mål som ska komma från styrelse och ledning. 
2) IT-riskanalysen och – riskhanteringen är otillräcklig. Här menar landskapsrevisionen att ledningen bör skaffa sig mer kunskap och insikt för att kunna eliminera befintliga risker. 
3) Det finns inte tillräckligt med relevant IT-kompetens inom ÅHS och ÅDA. Detta bör ledningen ta ansvar för. 
4) Dokumentationen är eftersatt. Här behövs det ta fram en noggrann och uppdaterad dokumentation. 
ÅHS:s hälso- och sjukvårdsdirektör Katarina Dahlman hade i går kväll ännu inte sett revisionsrapporten i sin helhet, men besvarar kritiken i ett mejl till Ålandstidningen att rapporten kommer att beredas inför ÅHS styrelse. 
– ÅHS är medveten om att organisationen har en stor IT-skuld och att resurserna inte räcker till. Åtgärdsförslag för att förbättra situationen ingår i förslaget till verksamhetsplan för 2016 som kommer att behandlas av styrelsen under fredagen, säger hon.
Dyra hyrläkare
Även ÅHS:s hyrläkarverksamhet får hård kritik. Enligt utredningen så brister ÅHS i sin uppföljning av vad de totala kostnaderna är för inhyrda konsultläkare. Det görs heller ingen jämförelse av hur sig dessa kostnader står sig mot vad totalkostnaderna är för ordinarie anställda läkare. 
Under granskningen gjordes en analys som visade att totalkostnaden vid inhyrning av läkare är något över den dubbla kostnaden för ordinarie anställda läkare. 
I granskningen konstateras också att det inte görs någon upphandling vid inköp av läkare på konsultbasis. Här rekommenderar revisionen att man ska utvärdera om kontraktets värde överstiger gränsvärdena för upphandling som i sådana fall bör göras. 
– När det gäller hyrläkare så har ÅHS uppföljning av kostnaderna och kraven på hyrläkare är högt ställda, både när det gäller specialisträttigheter i Finland, kompetens samt bemötande av patienter, säger Katarina Dahlman.
– Kostnaderna för hyrläkare bör ställas i relation till antalet vakanta läkartjäsnter och köpta tjänster för externvård, säger hon vidare. 
 
 

Petra Dahlgren