Under helgen har samtalen varit många och intensiva mellan Finland, Sverige och USA. En av de stora frågorna, som aktualiserats av den ryska invasionen av Ukraina, är om Finland ska bli en del av Nato. Folkopinionen i frågan har svängt och en majoritet av finländarna ska nu vara positiva till ett Natomedlemskap enligt Yle.

Frågan om att gå med i Nato är finländsk behörighet, men en av de saker som måste redas ut om Finland väljer att söka medlemskap i Atlantpakten är Ålands ställning som demilitariserat och neutraliserat.

– Det är viktigt att Åland följer med vad som händer. Det finns ett behov att bevaka sådana saker som kan komma att beröra Åland. I samband med en ansökan om ett Natomedlemskap bör Åland vara med på tåget så att man ser vad som händer med demilitariseringen och neutraliseringen. Jag ser inte att ett Natomedlemskap i sig skulle behöva leda till en förändring, men det är viktigt att man påminner om de delarna när diskussioner förs, säger Johan Ehn, tidigare talman i lagtinget och en flitig debattör i självstyrelsefrågor.

Ehn säger att Nato hittills har tagit stor hänsyn till områden med liknande situation som Åland.

– Det finns ju andra demilitariserade områden, det närmaste är Svalbard, och där har Nato respekterat det. I min värld skulle det vara märkligt och lite dumt om man valde att köra över de gamla avtal som finns, när man pekar finger åt Ryssland för att de inte följer ingångna avtal, säger Johan Ehn.

Inget behov

Vice lantrådet Harry Jansson (C) säger att landskapsregeringen (LR) i det här läget inte ser någon anledning till att vidta några åtgärder med anledning av den snabba svängningen i den finländska inställningen till Nato.

– Nej, vi ser inget särskilt behov av det. Det är inte vår behörighet och vår utgångspunkt är att de avtal som berör Åland ska beaktas. Nato har också tidigare varit mån om att respektera folkrättsliga delar.

Blir Åland inblandat i förhandlingarna om sådana inleds mellan Finland och Nato?

– Nej, egentligen inte annat än just att utgångspunkten för demilitariseringen och neutraliseringen ska beaktas. Jag kan inte tänkta mig att vi skulle ha en roll även om självstyrelselagen säger att om förhandlingar förs som har betydelse för Åland så ska vi få säga vårt, men rättigheterna är redan tryggade.

Litar på ministeriet

Inte heller Ålands riksdagsledamot Mats Löfström tycker att landskapsregeringen behöver aktiveras i Natodiskussionen.

– Jag är helt säker på att Utrikesministeriet har mycket bra koll på vad som krävs för diskussioner med LR och att de kommer säkerställa att sådana eventuella diskussioner blir av om de blir aktuella. Jag tror att LR och vi på Åland kan sova gott om natten.

Mats Löfström berättar att han före Rysslands invasion hade ett möte med utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) och diskuterade frågan. Men att Åland skulle behöva lyfta frågan om demilitariseringen och Nato just nu tycker han inte är nödvändigt.

– Det är så pass stora saker på gång just nu att det säkert inte är läge att störa presidenten med en sådan här diskussion. President Niinistö har skött kontakten med självstyrelsen med bravur hela vägen, och också försvarat demilitariseringen när det kommit populistiska påhopp tidigare, säger Mats Löfström.

Johan Ehn säger att han tycker att frågan är så pass viktig att Åland bör hålla koll på utvecklingen.

– Även om inte Åland är en part så har man jobbat under lång tid för att inte bli lämnade utanför när sådana här frågor avgörs. Därför är det viktigt att man gör sin röst hörd och deltar i de gemensamma diskussionerna, säger han.