När finansminister Roger Höglund (C) presenterade en teknisk ändring i beskattningen för företag, näringsidkare och jordbrukare, som behövs för att det finns skillnader i kommunalbeskattningen i Finland och på Åland, väcktes tankar kring hur Åland kan använda sin behörighet inom kommunalbeskattningen för att stöda tillväxten.
Simon Holmström (HI) ville veta om landskapsregeringen har en målsättning för hur det offentliga ska satsa på forskning och innovation, eftersom en del av skatteavdraget i Finland bland annat berör det området.
– Om målet är att Åland ska bli ledande inom förnyelsebar energi inom Norden borde det vara en prioritering, sade han.
Liberalerna efterlyste planen för Pafmedlen till forskningen, som utlovats tidigare under mandatperioden. De vill också ha en utvärdering av Ålands möjlighet att påverka skatterna.
John Holmberg (Lib) lyfte Finansministeriets utredning om möjligheten till särskilda regionala ekonomiska zoner i Finland. John Holmberg tyckte att Åland borde visa intresse för att vara en sådan zon.
– Syftet med utredningen var att bedöma om Finland har möjligheter att inför regionala skatteincitament, det vill säga lindra skattetrycket och öka utvecklingen, sade John Holmberg.
Han menade att det är intressant för Åland och speciellt för skärgården.
– Vi pratar ofta om tillväxt och regionalpolitik och det här kan vara en av vägarna framåt, sade John Holmberg.
Han menade också att lagtinget borde få bättre kunskap om vad man kan och får göra beträffande skatter.
”Ovilja”
Simon Holmström menade att det finns många olika möjligheter för politikerna att påverka den åländska ekonomin med skatteverktyget.
– Det verkar finnas en ovilja att göra det, men varför har vi självstyrelse och varför vill vi ha utökade behörigheter om vi inte använder dem, sade han.
Simon Holmström sade att Åland borde ha högre ambitioner än att bara klippa och klistra ur Finlands lagstiftning. Dessutom, menade han, är åländska företag för små för att själva kunna delta i forskningsprojekt och kunna ta del av skatteavdraget.
– De saknar spetskompetens, personal och byråkratisk vana, sade han.
Marcus Måtar (Ob) menade att skatteverktyget används med bristande fantasi.
– Vi behöver absolut titta på kommunalbeskattningens möjligheter att stöda det landbaserade näringslivet, sade han.
Han lyfte ett varningens finger för risken att kommunernas skatteintäkter kan minska.
– Då ska landskapet stöda för att inte ge dålig stabilitet, sade han.
Lagförslaget ska nu behandlas av Finans- och näringsutskottet.
