Dagens religionskunskap utgår från den evangelisk-lutherska tron, de som av olika skäl inte vill delta i den konfessionella undervisningen studerar i stället ämnet livsåskådning.
Men i den nya läroplanen ersätts båda dessa ämnen med ett gemensamt ämne. Från och med höstterminen 2021 införs religions- och livsåskådningskunskap.
– Man kommer att betrakta världen och religioner från ett mer objektivt förhållningssätt, säger Kjell Nilsson, bildningschef i Mariehamns stad.
Hur påverkas eleverna av förändringen?
– Det nya läroämnet utformas så att alla kan vara med. Det här är ett samhällsorienterande ämne. Man kan jämföra det med ett skolämne som till exempel historia. Det är inte heller så att vi ska läsa lika mycket om hinduismen som kristendomen, vi läser ju inte lika mycket om Sydamerikas historia som vår egen historia. Man ska gräva där man står, sedan ska man kunna jämföra.
Ska samma lärare kunna undervisa både om olika religioner och olika livsåskådningar?
– Ja. Det är inte ett problem. Lärarna kan de här sakerna, det ingår i utbildningen. Det kan behövas en viss fortbildningsinsats men det är inte något helt nytt.
– För ämneslärarna på högstadiet blir skillnaden marginell, religionsundervisningen har under många år varit svagt konfessionell. För klasslärarna som ska undervisa i religion på låg- och mellanstadiet kanske det märks lite mer.
Förändras firandet av högtider och besök till kyrkor?
– Nej. Skolans traditioner som julfester och avslutningsceremonier i kyrkan kan fortfarande hållas.
Åland i framkant
Kjell Nilsson har tre decenniers erfarenhet från skolvärlden, bland annat som religionslärare. Så länge han kan minnas har frågan om konfessionslös religionsundervisning varit hett omdebatterad. I Sverige skiftade man från kristendomskunskap till religionskunskap redan 1969, och ämnet är föremål för diskussion även i Finland.
– På gammalt åländskt manér ligger vi lite efter Sverige men före Finland. Jag är ganska säker på att man kommer göra samma sak på fastlandet, säger Kjell Nilsson.
Vi har redan i dag en svagt konfessionell religionsundervisning, varför behövs förändringen?
– Vi behöver bygga ett samhälle präglat av gemenskap och tolerans. Här har vi en gyllene chans att bidra till ett sådant samhälle genom att låta unga människor tillsammans lära sig om olika livsåskådningar och religioner, diskutera värderingar och få en klarare bild över hur vår värld ser ut ur så många perspektiv som möjligt. Ett religions- och livsåskådningsämne kommer inte att göra hela jobbet men är ett steg på den vägen.
Varför har det dröjt så länge att komma till beslut?
– Det här är stor förändring, tiden har inte varit mogen för det tidigare. Det har funnits missuppfattningar som har legat i vägen. Som till exempel att man har trott att barnen inte skulle få gå i julkyrka eller att barnen inte får lära sig någonting om kristendomen.
Finns det en risk att ett gemensamt ämne kan leda till att föräldrar anhåller om befrielse från undervisningen?
– Inte anhåller man från befrielse i historia eller matematik, man behöver följa läroplanen. De allra flesta tar i dag del av religionsundervisningen, även de som tillhör andra religioner.