På landskapsregeringens (LR) uppdrag har konsultfirman AFRY tittat närmare på olika metoder för halkbekämpning. Resultatet är en 38-sidig rapport som släpptes förra veckan.
Med dagens metoder – plogning, sandning och isrivning – är det svårt att hålla vägarna tillräckligt framkomliga och halkfria. Det menar snöröjare och andra som hörts i frågan. Olyckorna vintertid ser också ut att ha blivit fler.
Trafik förekommer i dag ofta under stora delar av dygnet och det gör att snön packas till is. Dessutom påverkas väglaget av de allt varmare vintrarna och en ökad nederbörd.
Mekanisk iskrossare
Rapporten rekommenderar att LR inför fler metoder för att få bukt med halkan (se faktarutan här bredvid). En Raiko Icebreaker, ett redskap som monteras på traktorer och lastare och som krossar isen, är redan inköpt och ska testas nu i vinter som komplement till de metoder som redan används.
Efter vintern ska en utvärdering göras och finns det behov av ytterligare åtgärder föreslås en metod som det finns delade meningar om – nämligen saltning.
– Men går vi vidare till det steget krävs en investering på ungefär 50.000 euro för en saltspridare, säger vägnätsbyråns chef Elin Roselius.
På Åland är saltning i dag bara tillåten på ett begränsat antal platser. Vilka dessa rondeller, större korsningar och backar är bestämdes redan år 2001.
– Men sedan dess har det skett stora förändringar i vårt vägnät, och vi har i dag ett annat klimat och andra typer av fordon än då.
Tung trafik
Det saltet gör är att bryta ner is och snö snabbt, och i rapporten står det att det också är det mest kostnadseffektiva sättet att bekämpa halka. Fördelar och nackdelar vägs sedan mot varandra.
Statistik från Finland visar att antalet olyckor minskar med saltning. Men vägsalt bidrar samtidigt till korrosion, det vill säga att fordon rostar, och saltet kan också påverka miljön negativt.
Går landskapet in för att testa saltning nästa vinter rekommenderas att fokus ligger på landsvägarna till Eckerö och Lumparland.
– På huvudvägarna, framför allt mot Långnäs och Berghamn, har vi haft utmaningar. Från den tunga trafikens sida har det påpekats att vi behöver börja använda salt där, säger Elin Roselius.
Anses försöket lyckat kan saltningen sedan utökas till fler vägar kommande vintrar. Getavägen och Nya Godbyvägen är också tungt trafikerade, men de passerar genom ett vattenskyddsområde. Saltning av dessa vägar kräver därför ytterligare utredningar.
Rekommenderar en trestegsraket
1. I vinter ska de tidigare metoderna plogning, grusning och isrivning kompletteras med en metod som krossar isen. Sänkta hastigheter och trafikmeddelanden via radion kan övervägas.
2. Halkbekämpningen i steg 1 utvärderas. Är man inte helt nöjd rekommenderas att testa salt på Lemlandsvägen/Långnäsvägen och Eckerövägen/Hammarlandsvägen.
3. I det här steget kan salt som halkbekämpning införas på fler vägar.
• Några metoder som däremot ratas i rapporten: Socker (kan locka vilt till vägarna), strängare krav på dubbdäck samt fastsandsmetoden (sand tillsammans med hett vatten gör att sanden fäster vid underlaget).
Källa: LR:s halkbekämpningsrapport.