För två år sedan befann sig studerande från Lunds universitet på Åland för att titta närmare på de åländska lövsångarna.

Projektet hade som syfte att klargöra om lövsångarna på Åland tillhör den sydliga underarten trochilus, den nordliga underarten acredula eller möjligen är en blandning mellan dessa.

– Eftersom Åland ligger mitt emellan de här två populationerna tänkte vi att det rimligen borde finnas en hybridzon hos er. Och det roliga var att vi fick rätt – det var hybrider, säger Jesper Andersson, som utförde studien som sitt masterarbete.

Nyligen publicerades forskningsresultaten i The Journal of Ornithology .

Det som skiljer de två underarterna åt är deras flyttningsmönster: Acredula flyttar öster om Medelhavet ner till östra och södra Afrika, medan trochilus flyttar väster om Medelhavet till västra Afrika.

– Hybriderna flyttar lite hur som helst – ibland hamnar de i västra Afrika och ibland i östra. Det är inte riktigt någon ordning på dem, säger Jesper Andersson, som i dag är doktorand vid universitetet.

Två kända zoner

Sedan tidigare finns två kända hybridzoner i Europa – en i Polen och en ungefär i mitten av Sverige. För Ålands del handlar det däremot om en hybridsvärm. Det betyder att de fåglar som fångades i Eckerö inte drog mer genetiskt åt den västliga underarten än de som fångades på östra Åland, och vice versa.

I fjol återvände gruppen till Åland för att sätta så kallade ljusloggar på ett tjugotal fåglar. Något förenklat kan det beskrivas som en liten ryggsäck på bara något halvt gram som fästs på fågelns rygg.

– Det är ungefär som att vi skulle ha en sportklocka som mäter vart vi springer.

En sensor i ”ryggsäcken” registrerar ljus och mörker och tack vare den informationen – och att man vet hur många timmar det är ljus på olika platser – kan forskarna se ungefär var på sin flyttväg fågeln befinner sig. Jesper Andersson kunde efter det konstatera att fåglarna inte bara är hybrider genetiskt, utan även till sitt flyttningsbeteende.

– Det verkar som att de åländska lövsångarna flyttar som fåglarna i den svenska hybridzonen, det vill säga lite överallt.

Kan de här resultaten användas i den vidare forskningen?

– Det finns en sorts taggar som sätts på fågeln och som fungerar som radiosändare. Hade man flera stationer utsatta på de yttre öarna på Åland skulle vi kunna se åt vilket håll de börjar flyga och om det finns någon skillnad där.

Till sin hjälp har Jesper Andersson haft Petteri Lehikoinen från Ringmärkningscentralen i Helsingfors, Michaëla Berdougo, Juho Jolkkonen och handledaren Staffan Bensch.