Som Ålandstidningen tidigare var först med att berätta har den finska juristen och professorn Martin Scheinin på beställning av landskapsregeringen gjort en juridisk analys av Ålands ställning då undantagsförhållanden råder och beredskapslagen tillämpas i Finland.
Analysen ger belägg för att den finska regeringen gjorde fel när man körde över självstyrelsen i den juridiska hanteringen under coronakrisen, och att Åland skulle kunna vägra åtgärder som inte är förenliga med självstyrelsen. 
– Rapporten är ett viktigt dokument inför den fortsatta hanteringen av pandemin. Vi kan hänvisa till den i de situationer där vi anser att Åland ska avvika från Finlands pandemipolitik, sade vice lantrådet Harry Jansson (C) tidigare och tillade att den också kommer att användas som underlag när den nya självstyrelselagen utformas.
Martin Scheinin menar att Åland är i ett läge där man med fördel kan sätta press på regeringen för att få till nya strukturer för samarbetet.
– Vad gäller själva åtgärderna under undantagsförhållanden bör beslutsfattande ordning stanna kvar på Åland. Finland ensidigt kan inte ändra på behörighetsfördelningen, säger han.
Krävs ny struktur
Vad bör nästa steg för Åland vara?
– Min roll var att utreda och inte gå in i att ge strategiska råd. Men något jag anser borde finnas är en samarbetsförordning mellan Åland och Finland för att sammanjämka åtgärder under tiden undantagsförhålladen råder. Det fanns redan en samarbetsförordning om hur man bereder sig för framtida undantagsförhållanden – men inte hur man sedan agerar när man hamnar i undantagsförhållande. Nu under coronakrisen har man sett att det är av avgörande betydelse att ha en samarbetsstruktur som snabbt tar fram lösningar – hur respekterar man maktbefongenhetsbesörjelsen samtidigt som man agerar effektivt? 
Vad skulle vara det viktigaste i en sådan ny överenskommelse?
– Om man tittar på den existerande samarbetsförordningen som gäller beredskap för undantagsförhållanden är det viktigaste att det finns en delegation med, representation från båda parter respektive myndigheter. Något motsvarande behövs.
Kritisk mot lagberedningen
I analysen pekas det ut som ett problem att statsrådets kansli har gjort oklara ställningstaganden som har bidragit till vilseledande tolkning. 
– Jag har varit involverad i lagberedning i nästan 40 år och är väldigt besviken på att kvaliteten i lagberedningen har blivit så dålig i Finland. Främst riktar jag mig till statsrådets kansli och social- och hälsovårdsministeriet, där jag anser att man skriver helt tokiga juridiska texter. Det är individer som är på fel plats och det fattas professionell kompetens. 
– Kopiering av mönster från den privata businessvärden till statsförvaltningen har lett till mindre kunskap om vad som behövs för att skriva lagar som respekterar rättsstatliga principer. 
Åland kan vägra
Nu tillämpas inte längre beredskapslagen, men Martin Scheinin menar att smittskyddslagen innehåller liknande juridiska problem.
– Smittskyddslagen används som beredskapslagen version två, men utan vissa rättsstatliga skyddsmekanismer som beredskapslagen innehåller. 
– Enligt min uppfattning är det tokigt att man skriver in tillfälliga coronabestämmelser i smittskyddslagen. Man borde tänka längre och fundera på vad som skulle fungera på permanent basis.
Enligt analysen kan Åland vägra följa rekommendationer från regeringen. Vad skulle det få för konsekvenser? 
– Om Åland utgår från vetenskaplig expertis och når goda resultat när det gäller att bekämpa coronaepidemien borde inte riket ha något att klaga på. Om det blir juridiska problem finns möjligheten att gå till Högsta domstolen, då kan man vända sig direkt till dem för att söka ett utlåtande.
 
 
Martin Scheinins sammanfattning av analysen ”Åland under undantagsförhållanden”
– Ålands sjävstyrelse definieras i självstyrelselagen genom behörighetsfördelningen som inte är vattentät, utan alltid kommer att kräva tolkning. Då är det viktigt att tolkningen sker gemensamt mellan Finland och Åland och att ingendera kan diktera ensidigt. Det ska göras objektivt. Som sista instans har man möjlighet att gå till Högsta domstolen i Finland för att få en tolkning. 
 
– Ålands sjävstyrelse har grundlagsstatus i Finland. I grundlagen används begreppet självstyrelse och hänvisar till så som den definieras i självstyrelselagen. I grundlagen sägs även att självstyrelselagen ändras i den ordning som självstyrelselagen själv avgör. Det leder till att Finland inte ensidigt kan ändra på behörighetsfördelningen. Man kan inte ensidigt ändra eller göra undantag, eller ens tolka självstyrelsens innehåll inklusive behörighetfördelningen.
 
– Enligt min analys hör enbart beredskap för undantagsförhållanden till rikets lagstiftningsmakt, medan behörighetsfördelningen under undantagsförhållanden inte påverkas. Det att man i Helsingfors konstaterar att undantagsförhållanden råder kan inte möjliggöra att man trampar över självstyrelsen. Beslutsfattande ordning bör stanna kvar på Åland. Finland ensidigt kan inte ändra på behörighetsfördelningen.

Linda Blix