Ålandsexemplet är inte längre ett renodlat nordiskt fenomen. Principen med självstyre, eget språk och fredlig samexistens används som modell i konflikthärdar över hela världen.
Det säger toppdiplomaten Jan Eliasson under sitt första besök på Åland.
BESÖK Ordförande i FN:s generalförsamling och svensk utrikesminister. Det är bara två av många titlar Jan Eliasson kan ståta med.
I går var han på Åland för första gången. Men han har använt Ålandsexemplet vid flera tillfällen i internationella sammanhang.
- Jag har för min del framhållit Ålandsexemplet i medlingsuppdrag. I konflikten kring Nagorno-Karabach fanns egentligen bara två alternativ såsom de inblandade parterna såg det, antingen total integration eller totalt oberoende. I det sammanhanget uppmuntrade jag parterna att bege sig till Åland, som ju visar att det finns alternativ. Jag nämnde också Ålandsexemplet i samband med förhandlingarna kring Darfur, säger han.
Även om Åland har haft sin speciella ställning i drygt 80 år är det fortfarande ett aktuellt exempel.
- Ålandsexemplet är väldigt viktigt och har fått allt större giltighet i dag. Det kalla kriget låg som en våt filt över världen, nu växer etnicitet och språklig identitet åter fram som viktiga dimensioner. Några aktuella exempel är Kosovo och Sydossetien.
Att hitta en avvägning mellan total självständighet och motsatsen, nationell integration, är ofta en strid på kniven. Ibland bokstavligen.
- Det handlar om två principer som bryts mot varandra, rätten till territoriell integritet och minoriteters rätt, här handlar det om att hitta rätt balans, och en fredlig balans, och här är Åland ett bra exempel. Jag tror därför att ålänningar med sin bakgrund kan bli goda förhandlare.
Rysslands rätt tveksam
Frågan har aktualiserats i och med konflikten i Georgien.
- Rysslands agerande har en mycket tveksam folkrättslig grund. Man kan ju föreställa sig om Ryssland agerade likadant när det gäller de ryssar som lever i Narva. Det vore oerhört farligt.
Men hårda lägen kräver mjuka ord. När utrikesminister Carl Bildt jämförde Rysslands agerande med Hitlers var det väl hårt.
- Bildts uttalande var av det slaget som stoppar dialog. Han välkomnas inte i Moskva längre. Sedan tycker jag att den ryska reaktionen var överdriven. Man ska förstås visa sina starka reaktioner, men man ska vara försiktig med historiska jämförelser med nazismens excesser eller Sovjetunionens maktfullkomlighet.
Någon risk för ett nytt kallt krig finns det däremot inte. Inte av sig självt i alla fall.
- Nej, det där är överdrivet. Däremot blir det lätt en självuppfyllande profetia om vi påstår att det är så.
Efter pressmötet väntade landskapsbilen Åland 1 på Eliasson och ett planerat besök i Bomarsund.

Fredrik Granlund