Det blir en ändring av självstyrelselagen för att trygga Ålands rätt att föra sin egen talan i EU. Det sa Ålandsminister Astrid Thors (sfp) som besökte Åland i går.
Men hela vägen fram når Åland inte. De tre övriga inflytandefrågorna ska lösas med hjälp av "princip- och praxisdokument", utan lagändring.
POLITIK EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, var den hetaste frågan under Ålandsminister Astrid Thors besök i går. Det var också den frågan som fick den mesta uppmärksamheten vid presskonferensen på eftermiddagen.
Från åländsk sida har fyra krav på inflytande förts fram för att lagtinget i höst ska säga ja till fördraget:
Åland måste få egen talerätt i EU, få delta mer i ministerrådets arbete, få en roll i övervakningen av närhetsprincipen och, på sikt, en egen plats i EU-parlamentet.
Talerätt i lagen
Mest lovande ser det ut för talerätten. Astrid Thors mer eller mindre lovade att talerätten ska skrivas in i självstyrelselagen.
- Det finns en beredskap hos regeringen Vanhanen att se på talerätten och självstyrelselagen, säger Thors.
Ännu en arbetsgrupp med representanter för flera ministerier i Helsingfors och för landskapsregeringen ska tillsättas för att än en gång nagelfara talerätten.
Historisk överenskommelse
För de tre övriga inflytandefrågorna hänvisar Thors och lantrådet Viveka Eriksson (lib) till ett "Ålandsdokument" som ska upprättas. Det handlar om ett praxis- och tillämpningsdokument som ska klargöra hur man går till väga i olika frågor.
- Jag hoppas på en historisk överenskommelse mellan Åland och Finland om hur vi ska hantera EU-frågorna och garantera att de åländska synpunkterna hörs i beredningsskedet, säger Astrid Thors.
Hon beskriver detta blivande dokument som "historiskt".
- Ett principbeslut som regeringen förbinder sig till och där vi ser till att de åländska synpunkterna hörs.
Astrid Thors påpekar att åländsk ministerrådsmedverkan är rätt väl tillgodosedd redan i dagens självstyrelselag.
- Det viktiga är nu att säga hur man ska gå tillväga rent praktiskt.
Tummen ned
När det gäller kontrollen av subsidiaritetsprincipen (att beslut ska tas så nära dem som berörs som möjligt) blir det tummen ned för att Åland skulle få en av Finlands två röster.
- Det blir nog väldigt svårt med nuvarande regler.
Astrid Thors skjuter över frågan till parlamenten och anser att det är riksdagen och lagtinget som ska enas om hur frågan ska skötas.
Att Åland åtminstone inte nu får en egen plats i EU-parlamentet har varit klart länge. Astrid Thors påminner om att statsminister Matti Vanhanen (c) pekat på Åland som grund för en tilläggsplats.
- Regeringen har beredskap att lyfta fram frågan.
Oklar situation
Ålandsministern påpekar också det som många andra redan fört fram: Finland kan ratificera Lissabonfördraget också om lagtinget säger nej.
- Men det blir en oklar situation och oklart vad som händer med Åland.
- Finland måste förhandla med EU om vad man ska göra med Åland, inflikar Sten Palmgren från justitieministeriet som deltog i besöket.
Både Astrid Thors och vice lantrådet Britt Lundberg (c) att Lissabonfördraget är bra på många punkter. Det gör EU mer demokratiskt och mer öppet och det blir lättare att samarbeta på olika områden.
- Vår ledstjärna ska vara att vi ska kunna säga ja, understryker Britt Lundberg.

Kerstin Österman