Ingen av de åländska representanterna i Borgå stiftsfullmäktige röstade för att ta bort det finska språkkravet för församlingspersonal på Åland.
Prästen Juanita Fagerholm-Urch röstade för att låta förslaget förfalla. Lekmannen Bror Gammals la ner sin röst.
KYRKA Borgå stiftsfullmäktige röstade i förra veckan ner ett förslag från Saltviks församling om att man för Ålands del borde ta bort kravet på att präster och annan personal med högskoleexamen måste kunna prata nöjaktig finska.
Beslutet har väckt reaktioner, bland annat hos Vårdös församlingspastor Jon Lindeman. I en insändare i Ålandstidningen i går skrev han att kyrkan genom språkkravet visar att man som organisation inte hör hemma i det åländska samhället. Han hänvisar till att den åländska självstyrelsen bygger på lag och är förankrad i internationell rätt.
Nedlagd röst
Två av de 21 medlemmarna i Borgå stiftsfullmäktige kommer från Åland. De är lekmannen Bror Gammals och Juanita Fagerholm-Urch, kyrkoherde i Sund-Vårdö församling.
Omröstningen i stiftsfullmäktige slutade med 20 röster för att låta ärendet förfalla. En röst blev nedlagd. Den stod Bror Gammals för.
-Jag förstod att förslaget inte skulle gå igenom. Men jag tycker att det för Ålands del kunde finnas ett undantag från språkkravet, säger han.
Juanita Fagerholm-Urch röstade däremot för att låta förslaget från Saltviks församling förfalla. Hon tycker att språkkravet är motiverat av flera orsaker.
-Jag tycker att man kan kräva det. Min erfarenhet är att finskan behövs ganska ofta, säger hon.
Talar för hela stiftet
Juanita Fagerholm-Urch säger att språkkravet fungerar åt båda håll och anser att hennes roll i stiftsfullmäktige är att tala för hela stiftet.
-Det här är lika mycket en fråga om svenska språkets ställning. Det är viktigt att Borgå stifts medlemmar kan få service på sitt modersmål, speciellt vad gäller själavården, säger hon.
-Vi måste tänka på människor som behöver få tala sitt modersmål, inte bara här på Åland utan i hela landet.
Hon tycker inte att det faktum att Åland är enspråkigt svenskt har med saken att göra.
-Jag ser inte det här som en åländsk fråga. Jag ser det som en rikskyrklig fråga.
Juanita Fagerholm-Urch betonar att kravet på "nöjaktig" finska är lågt satt och att det dessutom är möjligt att få dispens även från det.
-Det är ingen stor sak att få dispens.

Ålandstidningen