På Åland finns i dag 39 mjölkproducenter och drygt 1.800 mjölkkor. Enligt Ålands producentförbunds vd Henry Lindström råder svag lönsamhet i branschen. Priset producenterna får för mjölken är lägre än vad som betalas ut till mjölkproducenter i Finland. Han upplever det här som ett stort bekymmer.– De ska verka på samma marknad, är inom samma stödsystem och har betydligt högre kostnader än vad man har på de allra flesta håll i Finland, mycket relaterat till frakter, säger han.– Jag förstår deras frustration.Men det är inte helt enkelt, menar Henry Lindström. ÅCA är visserligen ett andelsmejeri som ägs av mjölkproducenterna, men trots att flera av dem sitter i företagets styrelse kan man inte rakt av höja ersättningen till producenterna.– ÅCA som företag måste ha en verksamhet som fungerar och kan vara livskraftig.Nödvändiga satsningarLeif Hagberg på Tomtens mjölk i Saltvik har satsat stort på mjölkproduktion och för drygt ett år sedan stod företagets toppmoderna ladugård klar.Han bekräftar att åländska mjölkproducenter får sämre betalt för mjölken, men säger samtidigt att det är svårt att jämföra priserna eftersom de varierar efter säsong.– Men slår man ut det på tolv månader handlar det om två–tre cent per liter.Den stora skillnaden är, menar han, den så kallade efterlikviden, som betalas ut när mejeriernas bokslut är klara. Eftersom andelslag inte får göra hur stora vinster som helst betalas den överskjutande delen tillbaka till ägarna.– Det handlar om ytterligare fyra–sju cent, säger Leif Hagberg.Orsaken till att efterlikviden är lägre på Åland är att ÅCA har väldigt många produkter och därigenom också flera produktionslinjer. I Finland är mejerierna mer specialiserade på en produkt, vilket skapar en effektivare produktion och ger mer pengar till andelsägarna, förklarar han.Är det fel att ÅCA satsar pengar på nya produkter?– Nej, det är det inte. De här satsningarna är ganska nödvändiga och mjölkinvägningen har ökat mycket de senaste åren. Den lokala marknaden är vad den är och ska man växa utåt och få fram volymer är man tvungen att bygga ut. De måste investera för att klara av att bli av med mjölken.På lång sikt ska de investeringar som görs i dag sänka kostnaderna, menar han, och produktionen trimmas. Om mjölkmängden dessutom ökar med några miljoner kan man också utnyttja produktionslinjerna bättre, anser Leif Hagberg.Mjölken för billig i dagEnligt Leif Hagberg är mjölkpriset ständigt föremål för diskussion.– Ibland kan det väl bli för mycket gnäll, men vi försöker diskutera konstruktivt mellan ägarna och ÅCA. Och de har förståelse. Jag vet också hur bokslutet ser ut för ÅCA och det finns inga utrymmen för att betala mer i dag heller.Konsekvensen av att ålänningarna får sämre betalt än i övriga Finland är främst psykologisk, anser Leif Hagberg.– De mjölkproducenter som håller på för att ha något att göra känner inte motivation att göra något bättre och utveckla sin verksamhet. Priserna har stigit mycket de senaste tio åren, men mjölkpriset har inte riktigt hängt med.– Sedan har du de, som vi, som gjort större investeringar de senaste åren och vi måste köra för att vi inte har så många andra alternativ.Så det finns framtidstro?– Skulle vi inte ha haft det hade vi aldrig satsat heller. Konsumtionen i världen ökar och de som har det sämre än vi i dag börjar efterfråga mejeriprodukter. Det ser positivt ut på världsmarknaden, men det tar lite tid.Leif Hagberg lyfter också fram konsumenternas oförståelse för att livsmedelspriserna stiger. Vill man ha lokalproducerade varor med alla de miljökrav som ställs, kostar det också, säger han.Är en liter mjölk för billig i dag?– Ja, det är den. I grunden skulle alla bönder vilja ha bort EU-stöden och ta betalt för produkten i stället. Grunden till stödet är ju att hålla konsumentpriset nere.– Det ställs hårdare krav från politiker och konsumenter, men viljan att betala verkar inte hänga ihop alla gånger. Ser man på andra produkter, som till exempel elektronik, ifrågasätter inte konsumenterna att priset höjs när råvarupriserna stiger. Att gnälla över att mjölken går upp en cent är lättare.

Sandra Widing