En liten druva kan stjälpa ett stort lass. Att det odlas vindruvor på Åland sätter hela det finländska 141-stödet till jordbruket på spel, enligt EU:s jordbrukskommissionär Mariann Fischer Boel. Det kan i sin tur leda till statsminister Matti Vanhanens avgång.
JORDBRUK De pågående förhandlingarna mellan EU och Finland om det så kallade 141-stödet har plötsligt fått en åländsk dimension.
Bakgrunden är det omskrivna 141-stödet, ett nationellt stöd till jordbrukare i södra Finland som fungerar som kompensation för de sämre villkor som det innebär att odla på nordligare breddgrader.
Stödet betalas ut av Finland. Det är tillåtet endast eftersom det uttryckligen ges en möjlighet till det i artikel 141 i Finlands anslutningsfördrag till EU. Tanken med artikel 141 var att den bara skulle gälla under en övergångsperiod. Finland har dock lyckats få tillståndet förlängt flera gånger.
EU-kommissionen kräver nu att 141-stödet skärs ner. Och Mariann Fischer Boel, EU:s kommissionär för jordbruk och landsbygdsutveckling, tar upp åländsk druvodling som stöd för sin sak.
"Lustigt" - "löjligt"
När tidningen Helsingin Sanomat intervjuade Fischer Boel vid en presskonferens i Luxemburg i måndags konstaterade hon att man inte kan ha det alltför dåligt i Finland eftersom regeringen i juli lämnade in en ansökan om att få registreras som ett vinproducerande land. Marianne Fischer Boel säger att hon finner det hela lustigt.
Sölve Högman, chef för landskapsregeringens jordbruksbyrå, kallar Marianne Fischer Boels utspel för löjligt. Men han bekräftar att det är ett åländskt initiativ som ligger bakom Finlands ansökan om att bli ett vinland.
-Det finns några personer på Åland som börjat odla lite druvor med sikte på produktion längre fram. Det är på grund av det som Finland försöker bli registrerat.
Utan registrering får vinet inte säljas som druvvin utan endast som fruktvin. Finland och Lettland är de enda två länderna i hela EU som inte registrerats som vinproducenter.
Två större odlare
Syftet med druvodlingarna på Åland är inte att inleda en stor vinproduktion, säger Sölve Högman.
Enligt Pernilla Gabrielsson, trädgårdsrådgivare vid Ålands hushållningssällskap, har två odlare cirka 100 rankor. Det är Fredrik Slotte i Jomala och Magnus Sundlöf i Saltvik. Ålands försöksstation odlar också vindruvor.
-Och så finns det några som har mellan en och fem plantor i sina trädgårdar. Det är en väldigt liten omfattning, allt är på försöksstadiet och det finns ingen yrkesmässig produktion. Jag undrar om det ens handlar om en hektar sammanlagt, säger Pernilla Gabrielsson.
"Ett pilotprojekt"
Sölve Högman säger att artikel 141 och den åländska druvodlingen handlar om två helt olika saker. Artikel 141 ska täcka upp där det finländska jordbruket inte kan konkurrera med andra EU-länders jordbruk, på grund av klimat och struktur.
-Det har inte att göra med om man odlar vindruvor på Åland eller inte. Druvodlingen handlar om landsbygdsutveckling, om diversifiering av näringen och om att skapa en besöksnäring.
Han får medhåll av jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttilas statssekreterare Jouni Lind.
-Det finns ingen koppling mellan frågorna. Vindruvsodlingen är ett pilotprojekt och mest till för turismen och försäljningen på gårdarna. Den syftar inte till någon stor kommersiell försäljning, säger han.
Han säger dock att EU-kommissionen kan ha en annan syn på saken. Att Marianne Fischer Boel satt sig in så detaljerat i frågan tyder på det.
Ber om möte
Finlands regering ska nu i ett brev till Fischer Boel förklara vad den åländska druvodlingen syftar till, säger Jouni Lind.
Kan druvorna stjälpa omförhandlingarna av 141-stödet?
-Jag tror att kommissionären behöver få bättre information om vad det är fråga om. Att det är ett pilotprojekt för turismen. Men man kan förstås undra varför hon tar upp det så exakt.
Vad händer nu?
-Vi har bett om ett möte med henne. Något datum är inte bestämt, men förmodligen blir det inom tre veckor.
De pågående förhandlingarna om artikel 141 är en het inrikespolitisk fråga i Finland. Enligt Yle är stödet avgörande för den sittande regeringen. Statsminister Matti Vanhanen uppges ha meddelat att varken han eller Sirkka-Liisa Anttila kan sitta kvar om förhandlingarna misslyckas.
Den tidigare centerledaren och statsministern Esko Aho har för sin del sagt att Finland borde bromsa ratificeringen av EU:s grundfördrag tills man fått tillräckliga garantier om fortsatt 141-stöd.

Ålandstidningen