Yrkesgymnasiets elever genomför ett yrkesprov i samarbete med arbetslivet. Men med sänkta arvoden för handledare och bedömare ser branschen nu att det blir en förlustaffär. Robert Jansson
Yrkesgymnasiets elever genomför ett yrkesprov i samarbete med arbetslivet. Men med sänkta arvoden för handledare och bedömare ser branschen nu att det blir en förlustaffär. Foto: Robert Jansson
Foto:

Bild

Felriktade sparåtgärder kan bli dyra

Att landskapsregeringen behöver spara råder det ingen tvekan om. Att Ålands Gymnasium också har sparkrav på sig är lika tydligt. Frågan är bara om man sparar på rätt sätt när lägre arvoden kan hota elevernas möjligheter till yrkesprov?

Varje yrkesexamensdel vid yrkesgymnasiets utbildningar innehåller en yrkesprovsdel. Med detta prov bedömer man den studerandes praktiska färdigheter och kunskaper i arbetsmiljö. Bedömningen görs av både lärare och externa bedömare från branschen.

Upplägget är bra och ger bättre förutsättningar för såväl elev som arbetsgivare när eleven väl tar steget ut i arbetslivet. Det ligger således i allas intresse att systemet fungerar.

Tidigare har bedömare till yrkesprov erhållit 50 euro i timmen exklusive moms. En ersättning som inte kompenserar intäktsbortfall, men de olika branscherna har sett det hela som en samhällsinsats som dessutom tryggar tillgången på utbildad arbetskraft. Därför har man ställt upp och samarbetet har fungerat på ett tillfredsställande sätt.

Nu har Ålands Gymnasium beslutat att sänka bedömararvodet till 150 euro för en heldag. En sänkning som gör att intresset från näringslivet minskar rejält och gymnasiet kan inte längre räkna med att näringslivet fortsätter lägga resurser på detta bara för den goda sakens skull.

Att Ålands Gymnasium behöver se över sina kostnader är fullt rimligt. Däremot kan inbesparingar likt de nämnda bli kontraproduktiva. Utan skälig ersättning blir det svårt att hitta företag som har såväl möjlighet som ekonomi att undvara den tiden det tar.

För många glömmer bort att de flesta av våra företag är små och de har fullt upp att få vardagen att gå ihop. Det finns ingen extra tid att lägga på saker som inte ger direkt avkastning.

Lägg därtill att många av de branscher som omfattas av detta upplägg är i en märkbar lågkonjunktur. Således finns inte utrymme för några extravaganser.

Alternativa lösningar finns givetvis och Ålands Gymnasium lyfter fram möjligheten att offentlig sektor tar ett större ansvar i frågan.

Med den lösningen uppstår dock en rad frågor. Är det verkligen den totalekonomiska bästa lösningen eller är det bara brandsläckning? Är det dessutom bra att vi har ett system som gör att våra studerande enbart måste söka sig till offentlig sektor för att få praktik? Det är trots allt väldigt viktigt att vi har ett fungerande näringsliv och alla tjänar på en bredare kunskapsspridning.

Framför allt måste våra beslutsfattare fråga sig vem som ser till och bevakar vad som är bäst för hela vårt samhälle och inte enbart enskilda myndigheter.

Det vore önskvärt att Ålands Gymnasium tar en titt på detta en gång till och tillsammans med näringslivet. För det måste finnas mer hållbara lösningar.

Dessutom måste vi fråga oss varför vi nu börjar se en tendens att när det offentliga Åland sparar så är det i först hand brukarna som ska drabbas. Se bara på detta exempel, lägg därtill även ms Michael Sars och sjukdomskostnadsavdraget. Är det så att det är lättare att stryka sådant som för en offentlig myndighet kan betecknas som externa kostnader i stället för att man tar tag i sin egen organisation och interna processer? För i rimlighetens namn borde det finnas andra lösningar för en organisation som Ålands Gymnasium. Inte minst om vi tar i beaktande att de har en budget på dryga 22,5 miljoner euro.

Daniel Dahlén

Hittat fel i texten? Skriv till oss