Det är Ilta Sanomat som sammanställt uppgifter från Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik och sedan år 2000 har det relativa antalet låginkomsttagare ökat i många kommuner. En låginkomsttagare är en person som tjänar 60 procent eller mindre av medianinkomsten, ungefär 1.350 euro per månad för ett ensamhushåll. I dag är 13,2 procent av den finländska befolkningen låginkomsttagare.

Den kommun med störst andel låginkomsttagare i hela Finland är Sottunga med 30,1 procent, vilket sannolikt delvis har sin förklaring i att det också är Finlands minsta kommun. Sedan år 2000 har antalet personer med låg inkomst på Sottunga ökat från tre till 31. Men utvecklingen är likadan, om än inte lika extrem, i Ålands största kommun Mariehamn, där den relativa andelen låginkomsttagare fördubblats till 11,6 procent sedan millennieskiftet.

Fem av tio

Ilta Sanomat skriver att utvecklingen delvis kan förklaras av migrationen, men människors reala inkomster har också minskat på många håll. Sedan 2000 har medelinkomsterna ökat tydligt i hela Finland, kastar man in inflationen i ekvationen har utvecklingen emellertid varit negativ – och det är här de åländska kommunerna sticker ut mest. På listan över de tio kommuner med mest negativ reallöneutveckling sedan 2000 är fem åländska. Värst är utvecklingen på Kökar där reallönerna minskat med 10,8 procent under de senaste 22 åren. Med på listan är också Mariehamn (-10,5 procent), Finström (-9,2 procent), Hammarland (-7,1 procent) och Vårdö (-7 procent).

– Uppseendeväckande. Och anmärkningsvärt att fem såpass olika åländska kommuner finns med bland de tio sämsta, säger finansminister Roger Höglund (C) i en kort kommentar till statistiken.

Av 16 åländska kommuner kan endast två glädjas åt positiv reallöneutveckling: Brändö och Kumlinge med 17,3 procent respektive 4,7 procent.

Hänger ihop

Statistiker Jonas Karlsson säger att man vid Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) inte samlar in statistik enligt samma modell som Statistikcentralen när det gäller reallöneutveckling och fattigdom. Dessutom kan definitionerna kring vad en låginkomsttagare är variera.

– Vi följer med fattigdom och ekonomiskt utsatta i vissa utredningar, men de görs inte varje år. En spontan reflektion är att Åland tidigare hade ett övertag gentemot Finland i BNP per capita, men den åländska ekonomin har inte direkt gått på högvarv sedan 2000.

Den åländska ekonomin och tillväxten har bromsat ganska kraftigt under de senaste åren och i BNP per capita gick Finland om Åland 2019. Det handlar alltså snarast om att Åland relativt sett tappat mycket från en tidigare stark position.

– Sjöfarten tidigare var en drivkraft som bidrog väldigt mycket, men som med åren tappat i betydelse. Att Kökar toppar listan har sannolikt att göra med det. Tidigare bodde mycket sjöfarare som tjänade pengar på Kökar.

Stor undersökning

Åsub ska under 2023 göra en större undersökning kring fattigdom och ekonomiskt utsatta på Åland. Senast en sådan gjordes var 2016. I en nyligen publicerad översikt av inkomstfördelning och välfärd på Åland 2022 framgår dock att Ålands köpkraftskorrigerade BNP per capita minskade med 14 procent under coronaviruspandemin 2020. Totalt levde 1.218 personer, eller 4,1 procent, i ekonomiskt utsatta hushåll 2020 och risken för fattigdom ökade från 8,8 procent till 9,1 procent i jämförelse med 2019.