Erika Boman från Högskolan på Åland arbetar med forskning som rör äldres hälsa. Under seminariet berättar hon om undersökningar som visar att om man äter fler än fem läkemedel riskerar de att börja interagera med varandra. Det innebär att effekterna blandar ihop sig, och det blir svårare att avgöra vad som är sjukligt eller biverkningar av läkemedel.
Inom äldreomsorgen uppskattas det att åtminstone 40 procent av klienterna har fler än fem läkemedel, och 20 procent fler än tio.
Enligt Socialstyrelsen i Sverige läggs 35.000 äldre in på sjukhus varje år av skäl som är helt eller delvis orsakade av läkemedelsbiverkningar.
– Man blir mer sjuk av läkemedelsbehandlingen än vad man var innan, på grund av biverkningar, säger Erika Boman.
Hon berättar också att studier om vård i livets slutskede visar att man i många fall fortsätter att ge läkemedel vars syfte är att ge effekt långt fram, i en del fall sattes det till och med in nya mediciner med effekt långt fram.
– Känns det rimligt att sätta in blodfettssänkande, benskörhetsförebyggande eller antidemensläkemedel de sista tre månaderna av någons liv? Det säger något om att man behöver arbeta för att höja kompetensnivån generellt.
Ämnet engagerar och flera av åhörarna ställer frågor om hur rutinerna kring läkemedel ser ut på Åland.
– Generellt har man blivit mycket duktigare på läkemedelsgenomgångar, vi har i dag säkrare system och mer digitalt stöd. Dataprogram protesterar när det kommer upp läkemedel som kan vara olämpliga att ge tillsammans. Min uppfattning är att det är ett prioriterat område inom äldreomsorgen, säger Erika Boman.
Åsa Möller jobbar på Hälsocentralen vid Ålands hälso- och sjukvård. Hon sitter som åhörare i publiken, och säger att hon delar bilden av att läkemedelsgenomgångar har blivit mer noga de senaste åren.
– Men det kan bli mycket bättre också. Det handlar om att det finns en tidspress, säger hon.
”Totalt ohållbart”
Ett område Erika Boman forskar på är kompetens bland sjukskötare. Det sägs ofta att det behövs fler händer inom vården, men hon menar att personalens kompetens är minst lika viktig.
– Jag är övertygad om att vi slösar med den kompetens som finns, vilket leder till att vi har brist i andra situationer.
Erika Boman har ett budskap riktat till politikerna:
– Vi är urusla på förebyggande arbete i dag. Politikerna arbetar kortsiktigt under sin valperiod med en ettårig budget. Men resultatet av förebyggande arbete syns mycket senare. Det vinner man inga poäng på som politiker och då hoppar man över arbetet. Det har vi absolut inte råd med, det är totalt ohållbart ur mitt perspektiv, säger hon.
Att försumma förebyggande arbete leder till skador som orsakar mänskligt lidande och är dyra, ofta helt i onödan.
– En höftledsfraktur kostar minst 20.000 euro, då är inte ens allt inräknat. Det är en skada som hade kunnat undvikas genom att förebygga fall, säger Erika Boman.