Problemet: Utgifterna för socialvården hotar att knäcka kommunernas ekonomi.
Lösningen: Samla all social service under samma tak, ungefär som ett socialvårdens ÅHS.
Det föreslås i en färsk rapport.
SOCIALVÅRD - Oberoende vilket system vi går in för måste vi ha en förändring.
Det slår socialminister Katrin Sjögren (Lib) fast när hon tillsammans med utredarna Liselotte Lund och Robert Lindfors presenterar den 135 sidor tjocka luntan om utvecklingen av socialvården på Åland.
Bakgrunden till utredningen är delvis den demografiska utvecklingen. År 2030 är ålänningarna 6.000 fler och 4.000 av dessa är över 65 år. I praktiken innebär det att allt färre ska försörja allt fler.
Redan i dag finns finansieringsproblem och socialvården är inte jämlik i landskapet.
I utredningen har man främst tittat på funktionalitet, det vill säga att den sociala servicen ska funka. Man har undersökt lagstiftning, organisation och ekonomi.
Liselotte Lund och Robert Lindfors diskuterar i huvudsak kring två tänkbara modeller för socialvården. (Se faktaruta.)
Den första modellen innebär en ny myndighet på landskapsnivå, Ålands socialvård (ÅSV), med ansvar för all socialvård. Här ingår också missbrukarvården.
-Modellen har tydliga likheter med ÅHS, säger Liselotte Lund.
Enligt modellen sköts verksamheten i huvudsak med befintlig personal, det vill säga de 32 socialarbetarna i kommunerna.
-Till centralförvaltningen tillkommer en del kostnader. Men i vilken omfattning har vi inte gått in på.
Robert Lindfors påpekar att befintlig lednings- och administrativ personal redan i dag finns på De gamlas hem och Ålands omsorgsförbund.
Läs mer om rapporten i papperstidningen.

Ålandstidningen