Ålandstidningen har tidigare skrivit om oklarheterna kring vem som ska betala Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) avgifter för patienter som vårdas inom den slutna vården efter det att den medicinskt ansvariga läkaren har bedömt att de är utskrivningsklara.

Både Jomala kommun och Mariehamns stad har fått stora fakturor från ÅHS som man anser att Kommunernas socialtjänst (KST) ska betala. Och båda kommunerna har fört dessa ärenden till Ålands förvaltningsdomstol för avgörande.

Detta tas upp i KST:s bokslut för 2023. Där framgår att närmare 1,5 miljoner euro har avsatts för att kunna betala kommunernas fordringar vid en eventuell förlust.

– Det är upplagt som en avsättning i bokföringen. Eftersom det är en process som pågår måste man, innan den är klar, konstatera i bokslutet att det är fordran som kan aktualiseras, säger Nina Fellman.

”Ett misslyckande”

Om KST får rätt i förvaltningsdomstolen ska Mariehamn och Jomala stå för kostnaderna för patienterna.

Men om KST förlorar ska alla kommuner vara med och betala?

– Ja, så är det.

I bokslutet ingår en tabell över hur fördelningen mellan kommunerna ser ut (se faktatexten).

KST:s förbundsdirektör Katarina Dahlman skriver i sin översikt i bokslutet att bestämmelserna om betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter är otydliga. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är det patientens hemkommun som har betalningsansvar för dessa patienter.

När den lagen ändrades i samband med KST-reformen användes begreppet ”den myndighet som ansvarar för den kommunala socialvården” när avsikten var att bestämmelsen ska gälla KST. Men i paragrafen om just det här betalningsansvaret kvarstod begreppet ”hemkommun”, skriver Katarina Dahlman.

– Vi måste jobba i framtiden för att det ska finnas en större klarhet i hur man behandlar de här klientfärdiga patienterna. Det är ett misslyckande för alla parter att man nu måste avgöra den här saken i domstol, säger Nina Fellman.

”Orimligt”

Att det går att tolka lagstiftningen på flera sätt är inte bra, säger hon.

– Man vill ogärna hamna i samma situation om och om igen.

Katarina Dahlman skriver också i sin översikt att när det gäller klienter med psykisk ohälsa kan det krävas en förhållandevis lång tid för planering av överföringen från sjukhuset till socialvården.”Det är orimligt att klassa dessa klienter som klinikfärdiga med så kort varsel som lagen tillåter”, skriver hon.