Under coronapandemins inledning var belastningen hög på vårdpersonalen. Vid den här tidpunkten hade vaccineringarna ännu inte inletts och de anställda var, trots att de arbetade i skyddsutrustning, i högre grad än många andra exponerade för smitta. Dessutom genomfördes på flera arbetsplatser omorganisationer, vilka påverkade anställda med klient- och patientkontakt.

Vårdpersonal inom den kommunala sektorn som jobbade på Åland under undantagsförhållandena år 2020 är berättigad till 600 euro i engångsersättning, pengar som betalas ut nu i mars. Men alla får inte ta del av bonusen, det eftersom de inte uppfyller kriterierna som facken och Kommunala avtalsdelegationen (KAD) förhandlat fram.

Kommunala avtalsdelegationens avtalschef Jesper Strandvik berättar att parterna, som en del av protokollet till AKTA-avtalet för åren 2022-2025, kom överens om kriterierna för utbetalningen.

– Det är egentligen ganska få kriterier som ska uppfyllas: Du ska ha jobbat minst sju dagar i klient- eller patientarbete under en given period och du ska fortsättningsvis ha samma arbetsgivare den 28 februari i år. Dessutom är det vissa personalkategorier och enheter som räknas. Så pass enkelt är det.

Liknande avtal

Avtalet är besläktat med slutuppgörelsen vid vårdkonflikten i Finland i fjol.

– Ålands hälso- och sjukvård har ett annat avtal, men det påminner mycket om vårt. ÅHS har 550 euro som bas, vilket delvis har att göra med att de har fler personalkategorier inräknade i uppgörelsen (se skild artikel reds. anm.), säger Jesper Strandvik.

Finns även i Finland kriteriet att personalen ska ha samma arbetsgivare fortfarande för att få ersättningen?

– Ja, det finns där också.

Vad är orsaken till kriteriet?

– Dels får det inte bli så att du kan få samma peng från flera olika arbetsgivare. Har du bytt arbetsgivare, och till exempel jobbar för en annan kommun i dag, kan det uppstå frågor kring vem som ska betala för arbetet. Dels har det funnits en diskussion kring lojalitet, det vill säga att du inte bytt arbetsgivare trots att det varit tufft, säger Jesper Strandvik.

Väckt reaktioner

På sociala medier skriver flera personer att de anser att det är fel att de, som jobbat lika hårt som andra under beredskapsläget, blir utan ersättning bara för att de bytt arbetsplats de senaste åren. Många av dem jobbar fortfarande inom vården, men har en ny arbetsgivare.

Även Jesper Strandvik har tagit del av liknande åsikter.

– Jag har blivit kontaktad av arbetstagare som tycker det är orättvist och jag har också fått frågor kring gränsdragningarna. Det är alltid svårt med engångsbetalningar som inte gäller alla – att vissa yrkesgrupper får och andra inte. Sedan kanske man snabbt glömmer att det i det här avtalet var ganska många andra uppgörelser som på något sätt har belönat arbetstagarna.

Kommunicera viktigt

Det är de offentliga arbetsgivarna själva som finansierar och betalar ut ersättningarna.

Finns det möjlighet för arbetsgivare att vara ”mer generösa” än vad principerna säger?

– Det finns det, men det är ingenting jag rekommenderar i första hand. Det är bra att följa de instruktioner vi har – men skulle det finnas riktiga gränsfall kan man alltid höra med arbetstagarrepresentanterna. Jag tror att kommunikation är viktigt om folk upplever att det här är väldigt orättvist. Det finns ju förklaringar till varför det ser ut så här.