Institutet för samhällsforskning vid Åbo akademi konstaterar i en opinionsundersökning att finländarnas missnöje med myndigheternas pandemihantering blir allt större. Samtidigt delar frågan samhället i två tydliga grupper – de mycket kritiska och de mycket positiva. Generellt är män mer kritiska till pandemihanteringen än kvinnor, och de äldsta grupperna är mest positiva till hanteringen.

Undersökningen har gjorts i två omgångar bland cirka 4.000 personer, den första i maj 2021 och den andra i januari 2022. Ålänningar inkluderades dock inte i undersökningen.

– Det beror på att enkätens första huvudtema var kommunalvalet 2021, och den andra enkätens tema var välfärdsområdesvalet 2022, där Åland inte ingår, säger Rasmus Sirén, forskningsassistent vid Åbo akademi.

Färre nöjda med åtgärder

I maj 2021 tyckte ungefär hälften av de svarande att pandemiåtgärderna var väl avvägda mellan folkhälsan och ekonomin i Finland, i januari 2022 hade den siffran sjunkit till 38 procent.

I den senare delen av enkäten ansåg 72 procent av 80-åringar och äldre att åtgärderna var rimliga, men bland 70-79-åringar var endast 54 procent av samma åsikt. Minst positiva var grupperna 30-39-åringar och 40-49-åringar, där bara 28 procent bedömde pandemiåtgärderna som rimliga.

Också attityderna gentemot enskilda aktörer har blivit hårdare sedan maj 2021. Såväl Institutet för hälsa och välfärd (THL), president Sauli Niinistö, statsminister Sanna Marin (SDP), statsrådet, Social- och hälsovårdsministeriet som justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) får lägre betyg i januari 2022 än i enkätens första del. Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) utgör det enda undantaget från trenden, hon får ett något högre betyg i januari 2022 än i maj 2021 – samtidigt är hon den mest polariserande aktören med den högsta andelen negativa bedömningar.

Kiuru delar också Åland i två läger

Även om Åland exkluderades ur studien finns det data om ålänningarnas åsikter i samma frågor, och från ungefär samma tidsperiod som den första enkäten. Siffror från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern, med cirka 4.700 deltagare, visar att ålänningar då var betydligt mer positivt inställda till enskilda aktörer än övriga Finland.

– Men också bland ålänningar var Krista Kiuru den som delade åsikterna mest, säger Rasmus Sirén.

320 ålänningar svarade på Barometerns enkät och majoriteten ansåg då att genomförda pandemiåtgärder var väl avvägda mellan ekonomi och folkhälsa.

– Men urvalet är inte representativt för Ålands befolkning. Det går med andra ord inte att pålitligt utläsa några noggranna nyansskillnader.