Ålandstidningen berättade i tisdags att vindkraftsutvecklaren OX2 hoppas på att få tillstånd att bygga havsbaserad vindkraft 2024, och att kunna producera grön el framåt 2030. Flera andra aktörer ligger också i startgroparna.

För att minska eller helt förhindra negativa miljökonsekvenser ska en miljökonsekvensbedömning (MKB) göras före beslutsfattandet. Den som planerar ett projekt ser till att de nödvändiga miljöutredningarna görs. Förfarandet styrs och övervakas av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM).

Men enligt ÅMHM är det osannolikt att någon MKB kan vara färdig 2024 med deras nuvarande förutsättningar.

– Det är inte en rimlig tidsplan i dagsläget. För att det ska vara möjligt behöver ÅMHM mer resurser. Vi vill inte vara en bromskloss, men vi har också ett ansvar att säga ifrån när det inte fungerar, säger Helena Boman, sektionschef för miljöenheten.

Behöver anställas fler

Miljöenheten på ÅMHM har totalt åtta inspektörer, på tillståndssidan finns 3,5 tjänst.

– Alla har mer än fullt på sina bord. Vi har inbesparingskrav på oss, och har redan innan behövt banta ner på områden vi prioriterar. I nästa års budget begär vi medel för en ny miljöskyddsinspektörstjänst. Det är med andra ord inte beviljat ännu. Även om vi får en tjänst beviljad i december är det väldigt lite sett i förhållande till de arbetsuppgifter vi står inför, säger Helena Boman.

Hur mycket resurser skulle ÅMHM behöva för att hålla den takt verksamhetsutövarna önskar?

– Det är svårt att svara på utan att veta exakt hur många aktörer det rör sig om. Men för att det ska rulla på uppskattar jag att det skulle behövas fyra heltidsanställda hos oss som jobbar under den period då MKB:erna kommer in. Högst troligt ska det göras flera MKB:er, det är inte bara en gigantisk aktör.

Hur lång tid skulle det ta om landskapsregeringen (LR) inte beviljar mer resurser?

– Om den politiska viljan är att allt annat ska släppas, och alla i samhället är medvetna om att vindkraften är prioriterad, skulle jag uppskatta cirka 2,5 år, säger Helena Boman.

Ny lag

2018 kom ny MKB-lagstiftning som innebär att ÅMHM:s uppdrag har ökat. Tillståndsmyndigheten är med i flera steg och spelar en nyckelroll redan i ett tidigt skede.

– Det första vi ska göra är att bedöma beskrivningen av MKB:n, och begära in kompletteringar om något saknas. Redan det kräver hög kompetens för att veta om rätt beskrivningar har gjorts, säger Helena Boman.

Enligt lagen ska ÅMHM använda den expertis som krävs för att granska en beskrivning, finns kunskapen inte på plats ska den anlitas externt.

– Vi har haft ett MKB-ärende tidigare, och det var Föglötunneln. Då begärde vi att få ta in en konsult. Vi har inte tillräcklig expertis varken när det gäller världens största vindkraftparker eller undervattenstunnlar. Men vi fick ett nej från LR.

Vad var motiveringen?

– Mig veterligen var det inte någon annan motivering än att man hade beslutat om avslag, det var inte möjligt att få de pengarna, säger Helena Boman.

ÅMHM har samtidigt en skyldighet att bistå vindkraftsaktörerna med information, hittills har man hållit informationsträffar med ett par av dem.

– Det blir en krock, för vi ska också vara delaktiga i beskrivningen och avgöra om ett företag har tillräckliga undersökningar eller inte. Det är en svår lagstiftning för oss att balansera.

Kompetenskrävande

ÅMHM är med både i ett granskande skede och bestämmande skede, något som kräver bred kompetens.

– Vi är en liten myndighet med ett mycket stort och brett uppdrag. Det skulle behövas någon som redan har erfarenhet av att jobba med miljötillstånd, men som också snabbt kan sätta sig in i den åländska lagstiftningen, säger Helena Boman.

Den kompetens som behövs finns inte på Åland i dag?

– Inte i alla aspekter. Jag kan tycka att det är en förutsättning att anställa för att få sådana här gigantiska projekt att gå framåt, det vore det billigaste alternativet för skattebetalarna. Det andra alternativet är att LR beviljar expertkonsulter när vi säger till om att det behövs.

– Vi har en viktig funktion i samhället och jag tror det vore kostnadseffektivt att investera i den myndighet som finns lokalt och jobbar för miljön och människorna här.