”Nytt läge i världshandeln – vad händer och hur påverkas europeiska företag?” är ämnet för Jonas Berggrens föreläsning för medlemmarna i Ålands näringsliv.
Han inleder med att förutspå geopolitikens återkomst och en nedgång av världshandelns volymer.
– Sedan andra världskriget har världshandeln gått upp och mångdubblats. Det har funnits en allmän konsensus bland världens länder om att ökad handel och ökat utbyte är angeläget och leder till att alla får det bättre.
Under den här perioden har mänskligheten också fått det väldigt mycket bättre.
– Det har varit en enorm utveckling som vi nu kanske börjar se slutet på.
Förtjust i tullar
När kalla kriget började luckras upp blev USA den enda supermakten, och man var länge en garant för att alla ska kunna handla på ungefär lika villkor.
– Men när Trump blev president första gången togs ett viktigt steg mot nästa fas. Vi får se vad historikerna kommer att kalla den. Men vi har gått in i någon typ av förändring med två supermakter, Kina och USA. Ryssland kommer inte att avgöra utvecklingen. Den kommer att ske i spänningsfältet mellan USA och Kina.
Enligt Jonas Berggren har Donald Trump tydligt visat att han inte tror på frihandel.
– Han har en annan syn på världen. Vi har sett under några år att USA blivit mer isolationistiskt. Man fokuserar på sig själv.
Trump är uttryckligen emot de institutionella system som frihandeln bygger på, och han är förtjust i tullar, säger Jonas Berggren.
– Han vill göra deals och försöker utnyttja det. Allt det gör att han har introducerat en helt ny nivå av osäkerhet om hur USA ska agera.
”Fortfarande optimist”
Förutom den nya geopolitiken kommer även hållbarhetsaspekter, den tekniska utvecklingen och demografin att påverka ekonomin och handeln, säger Jonas Berggren.
För EU:s del väntar en intern kamp om hur man ska skapa konkurrenskraft, och enligt Jonas Berggren är det inte självklart hur den kommer att utfalla.
– Jag tror att det blir ett starkt tryck från USA för att få EU att gå med på olika villkor.
För företagen väntar osäkerheter som man kan behöva ta med i sina riskbedömningar. Man kan till exempel behöva kalkylera med blockader mot den region som man handlar med.
En större kostnadseffektivitet blir också nödvändig, enligt Jonas Berggren.
– Frågan är om Europa har den kraft som krävs. Men jag är fortfarande optimist. Det finns tillräckligt många kluster som kan vara tillräckligt bra inom vissa nischer.
