Under lagtingsdebatten om förra årets bokslut delade Liberalernas Ingrid Zetterman ut kritik mot hur landskapsregeringen (LR) sköter ägarstyrningen av landskapets bolag.
– Ska man ha bolag måste man driva dem på affärsmässiga grunder, sade Zetterman och räknade upp ett antal punkter som hon ville förändra.
Bland punkterna fanns att bolagen borde ha en avkastning på tio procent av det egna kapitalet, att Långnäs hamn kunde ta över driften av alla hamnar i landskapet och använda specialkunskap i förvaltningen, till exempel genom att Paf kunde erbjuda it-stöd.
Roger Höglund lyssnade till Zettermans anförande, men replikerade inte. För att få finansministerns syn på kritiken mot ägarstyrningen bad i stället Ålandstidningen honom förklara LR:s ståndpunkter.
– Jag ser det som att vi har en policy som vi följer och som bygger på OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) principer. Det innebär att när man tillsätter styrelser så finns ingen politisk styrning utan man tittar på kompetens, säger Roger Höglund.
– Sedan är våra bolag självständiga i mångt och mycket och ska ha en stark ledning och styrelse med hög kompetens.
Tveksam till mål
Roger Höglund är tveksam till om det går att, som Ingrid Zetterman föreslår, sätta ett gemensamt avkastningsmål för landskapets bolag och verk. Han menar att de skiljer sig allt för mycket åt.
– Vi har Kraftnät Åland och deras uppdrag är inte att generera vinst till ägaren utan att upprätthålla vår eldistribution. Paf har de senaste åren visat kraftigt positiva resultat, men framtiden är osäker beroende på hur man gör med det finländska licenssystemet.
Finansministern pekar också på att Åland Posts förutsättningar drastiskt har förändrats de senaste åren.
– Posten var en gång i världen en stor leverantör av pengar till landskapskassan. Nu har deras verksamhet förändrats dramatiskt och de har inte vinster att visa upp längre.
Lånade pengar
Landskapets fastighetsverk har varit aktuellt i debatten under en längre tid. Under pandemin lånade landskapet pengar ur Fastighetsverket genom att inte betala internhyror. Dessa pengar är nu återbetalade, men Fastighetsverket har kritiserats för att ha en för stor kassa.
– Fastighetsverket har en stor kassa och med det kan man göra på olika sätt. Man kan göra förändringar i kapital och lyfta över ett antal miljoner till landskapet om man vill, säger Roger Höglund som i lagtingsdebatten sade att det kan bli aktuellt med en översyn av verket.
En av anledningarna till att Fastighetsverket har en stor kassa är att man tagit höjd i internhyrorna för kommande byggprojekt, men också för klimatomställning av befintliga byggnader. Ett exempel på nyinvestering är att sjukhuset inom ett antal år kommer att behöva en mer omfattande renovering, alternativt en ny huskropp. Tanken har då varit att verket ska ha en kassa för investeringen.
Ett alternativ till att ha en stor kassa är att låna till investeringen och ”ta igen” det på internhyran i efterhand. Hur ser du på en sådan lösning?
– Det är en jätteintressant fråga. När det gäller sjukhuset talar vi om en investering på 20, kanske 30, miljoner. Då är frågan om vi ska låna eller ha samlat ihop en kassa. Spontant är jag inte främmande för att Fastighetsverket då lånar det som behövs, säger Roger Höglund.
Såväl Fastighetsverket som Paf har stora kassor medan landskapet har underskott. Finansministern säger att det är enklare med det förra då det är en del av landskapet, medan Pafs medel är en svårare fråga.
– Men där får du kanske vänta till budgeten för 2023 för att se om vi kommer med några förslag, säger Roger Höglund.
