Stefan Husa, projektkoordinator för Pan Baltic Scope, arbetar från och med nu på heltid med att ta fram en åländsk havsplan. Enligt EU-direktiv bör varje nation inom unionen ha en egen havsplan innan 2021 på hur man ska förvalta och skydda havet. Havsplanerna ska sedan revideras regelbundet.
– Det är ett väldigt brett arbete. Det är väldigt mycket samarbete som behövs. Vi vill ha en hållbart tillväxt här på Åland.
Havsplanen utvecklas i samråd med olika aktörer som arbetar med vatten, och ska godkännas av landskapsregeringen år 2020.
– Det viktigaste är en aktiv dialog. Vi har massa frågor som vi vill ha svar på, och de är de olika aktörerna som på ett eller annat vis arbetar med havet som är experterna.
Dialog är nyckelord
Arbetssättet innehåller många metoder och Stefan Husa ser framemot att träffa och diskutera, och framför allt lyssna på de olika aktörernas åsikter och förslag.
– Vi kontaktar alla vi kan tänkas komma på. Man kan lyssna och ta åt sig betydligt mycket bättre om man pratar med fem personer i taget, istället för hundra. Det är tidskrävande men guld värt i det långa loppet.
Under arbetets gång kommer två officiella höranden att hållas, där man kan komma med feedback. Även internationella höranden kommer arrangeras för att säkerställa att Ålands havsplan blir kompatibel med övriga havsplaner i området.
– Det är ett gediget arbete. När planen sedan är klar ska den revideras minst vart sjätte år, eller när det behövs. Det kan vara nya innovationer som plötsligt dyker upp eller liknande som skapar behov av en revidering.
De aktörer som redan kontaktats är positiva över dialogen.
– De vill gärna höra mera om projektet. Kommunerna har till exempel varit väldigt intresserade. Det finns olika sorters intressentkontakter som vi letar efter. Vi försöker nå så många som möjligt men vi tvingar ingen. Det sker på aktörernas egna villkor. Det finns många möjligheter att påverka.
– Vi strävar efter en öppen dialog och att förmedla information så snabbt och enkelt som möjligt.
Främja hållbar utveckling
Första steget mot havsplanen är att kartlägga vem som använder havet, hur man kan utveckla användningen och hur man kan använda havet mer hållbart.
– Det är allt från lilla Olle som doppar tån i vattnet till stora vattentransporter som påverkat vattnet. Ingen verksamhet har syfte att förstöra miljön, så vi vill stötta varandra och reda ut vad vi kan göra i havet som får land att må bättre.
– Vi tittar på arbetet med havsplaner i Sverige och Finland, och tar vara på deras framsteg och försöker undvika deras mindre lyckade steg. Havet är centralt för Åland med ett väldigt aktivt sjöliv. Vi behöver skapa ett gemensamt mål på hur vi bevarar det. Jag hoppas att folk ska våga säga sina tankar och att de får en känsla av att vi jobbar tillsammans för havet och för samhället.
Alexandra Gäddnäs