Under bilturen från redaktionen på Strandgatan till Nåtö naturreservat lättar dimman. Naturvårdare Henrik Bertell möter oss vid fastighetsverkets röda ladugård. Här på Nåtö är askskottsjukan påtaglig.

– Nästan varje ask är drabbad, säger Henrik Bertell och pekar mot samtliga omkringliggande askar inom synhåll.

Vi ser knappt tio askar som alla är smittade. Några är helt kala, andra bara ovanligt glesa. Vissa har grenar och kvistar som saknar löv. Det är en ganska stor del av naturreservatet som är hotat av askskottsjukan. 

– Kanske hälften av träden är ask på Nåtö. Det är ett ganska vanligt träd här på Åland.

Hela Europa smittat

Det var i början av 2000-talet som askskottsjukan först uppmärksammades på Åland.

– Den upptäcktes först i Polen. Man tror att den kommit till Europa med sticklingar av Manchurisk ask från Kina. Askskottsjukan är en svamp som är förekommande där, men som vi inte haft här tidigare, säger landskapsforstmästare Mikael Sandvik.

I dag har svampen spridit sig runt hela Nordeuropa.

– Den finns till och med på norska västkusten.

Askskottsjukan drabbar alla askar, både nyplanterade skott och äldre träd. Den kan vara är förödande för askbeståndet.

– Man har till och med hittat svampen i frön till ask.

Enligt Mikael Sandvik innebär infektionen oftast en dödsdom för asken. Smittan kan döda träd på väldigt kort tid.

– Man märker att trädkronan dör successivt och sen på bara ett par år kan roten ha ruttnat vid stambasen. I Baltikum är nästan 90 procent av askarna helt utslagna.

Åländskt karaktärsträd

I dag finns det inte någon åtgärd som hjälper mot askskottsjukan.

– Det är lite bekymmersamt. Asken är lite av ett karaktärsträd för Åland. Virkesmässigt är det inte så viktigt, men för det åländska kulturlandskapen är den det, säger Mikael Sandvik.

Asken är också en viktig del av den biologiska mångfalden.

Ungefär fem procent av askarna verkar vara motståndskraftiga mot askskottsjukan.

– Vissa askar står och grönskar när andra står angripna eller döda omkring, säger Mikael Sandvik.

I flera år har det forskats på olika lösningar på askskottsjukan.

– Främst försöker man förädla fram motståndskraftiga askar, säger Mikael Sandvik.

Stryktåligt träd 

På Nåtö håller fastighetsverket som bäst på att hamla askbeståndet. Man beskär träden kraftigt och lämnar nästan bara stammen kvar.

– Förr i tiden gjorde man det för att få löven som foder. Vi gör det för att bevara traditionen, säger Henrik Bertell.

Asken är ett träd som lämpar sig bra för att hamlas.

– Det är ett väldigt stryktåligt träd, man kan utsätta det för nästan vad som helst, förutom askskottsjukan

Trots den stora utbredningen av sjukdomen är han inte överdrivet orolig för askarna på Åland.

– De kommer att anpassa sig, det brukar gå så.

Att många askar dör på Nåtö är inte heller något som bekymrar honom.

– Det är bra med död ved på ett naturreservat, det är gynnar både insekter och fåglar.