I och med coronakrisen har den ekonomiska verkligheten, både offentlig och privat, förändrats i grunden. Därför har Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, på landskapsregeringens uppdrag tagit fram en konjukturrapport baserat på utsikterna som de ter sig i dag.
Och det är en mycket mörk bild Åsub målar upp.
Åsub skriver inledningsvis i rapporten: ”De smittskyddsåtgärder som satts in mot coronaviruset slår hårdare mot Åland än mot både Finland och Sverige. När passagerarfärjorna nu står tomma stryps den enskilt viktigaste branschen både vad gäller BNP och sysselsättning”.
Åsub har utgått från tre scenarier, ett bättre där åtgärderna mot coronavirusets spridning lättar med start i maj, ett som man ser som mest troligt där samhället öppnar i juni och ett i värsta fall-scenario där återhämtningen kommer först i slutet av året.
Största arbetsbristen
I det andra alternativet spår Åsub att arbetslösheten stiger till 20 procent i juni för att sedan falla tillbaka då permitterad personal återgår till arbetet. Den genomsnittliga arbetslösheten på årsbasis stannar då på 10 procent, för att falla tillbaka till runt sex procent nästa år. ”Just nu upplever vi den största arbetsbristen som uppmätts i våra tidsserier som sträcker sig till 1988”, skriver Åsub.
I rapporten framhålls att rederibranschen drabbats hårt. Åsub skriver: ”Smällen för rederierna väntas bli enorm i år. I vårt huvudscenario beräknas en halvering av antalet resande, vilket är en mer än dubbelt så stor minskning som den största tidigare minskningen 1994”.  
Då den utgör kärnan i den åländska ekonomin slår det hårt mot Ålands bnp som väntas minska med nästan 12 procent. Under 2021 spår Åsub att ekonomin repar sig något, med en bnp-uppgång med 7,8 procent.
”Årets fall i BNP väntas bli historiskt. Det totala tvärstoppet i bland annat den för Åland avgörande passagerarrederiverksamheten innebär en gigantisk minskning av den åländska tjänsteproduktionen”, skriver Åsub i rapporten.
Även hotell- och restaurangbranschen kommer drabbas hårt av samhällets nedstängning.
Några få ljuspunkter
Men Åsub ser ändå vissa ljuspunkter i det annars kompakta konjunkturmörkret. Dels tror man att återhämtningen kommer gå snabbare än vid finanskriserna på 90- och 00-talen, dels finns en förhoppning om att passagerartrafiken kan dra nytta av en allmän skepsis mot längre och dyrare resor. ”Framtiden behöver dock inte vara helt mörk om restriktionerna lättar och konsumentbeteendet inte tar allt för länge att återgå till det normala samtidigt som vi lyckas undvika att förlora en rad i grunden lönsamma företag. Om å andra sidan den nuvarande nedstängningen blir långvarig och stödåtgärder otillräckliga samtidigt som den globala krisen fortsätter över flera år finns idag inga garantier för hur lång återhämtningsperioden blir”, skriver utredningsbyrån.
Väldigt deprimerande
Lantrådet Veronica Thörnroos kommenterade rapporten på landskapsregeringens (LR) presskonferens på fredagseftermiddagen.
– Vi fick en information i går från Åsub, och den är väldigt deprimerande i mångt och mycket.
Näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) delar uppfattningen om att utsikterna i Åsubs sammanställning är mycket mörka.
– Det är klart, men det var också väntat. De åtgärder vi har vidtagit tycker jag är bra, men de har också triggat de här siffrorna. Jag tänker på tilläggsstödet i dagpenningen, som vi gjorde och uppmanade företagen att permittera för att minska kostnadsmassorna. Men vi har gjort det för att företagen ska överleva.
– Min spontana tanke är att siffrorna är så pass dystra för att vi gjort det med berått mod.
För näringsministern är det viktigaste nu att företagen får ett slutdatum för restriktionerna.
– Vad vi behöver är det där ljuset i tunneln, ett datum då vi kan börja bearbeta det nya normala, säger Fredrik Karlström.
Åland drabbas hårdare
Han säger att rapporten också kan vara till hjälp för LR i diskussionerna med den finska regeringen.
– Nu kan vi visa Finland hur mycket mer restriktionerna slår på Åland än i Finland generellt. Det är kärnan i vårt näringsliv som drabbas, rederibranschen och turismen. Vi kan visa att utvecklingen ser ut på ett sätt i Finland och Sverige, och att svackan blir mycket djupare på Åland.
Fredrik Karlström tror också att debatten om hur åtgärderna mot coronaviruset slår blir mer central när man kan visa på nedgången.
– Någonstans måste den här debatten komma in. Jag kan tycka att vi på Åland gjort lite för mycket för tidigt, samtidigt är det lätt att säga i efterhand. Men nu kommer man se att vi behöver agera på ett annat sätt.
– Vi måste komma tillbaka till någon sorts normalitet, och se en framtid, säger han.

Jonas Bladh