- Det finns olika sätt att räkna i frågan om Åland är närande eller tärande. Jag tycker att uträkningarna borde se annorlunda ut, säger Bjarne Lindström som är direktör på Ålands statistik- och utredningsbyrå.
BESKATTNING Diskussionen om Åland är närande eller tärande tog fart igen i förrgår. Landshövding Peter Lindbäck lade fram nya beräkningar baserade på uppgifter från finansdepartementet och från Turunen-rapportens kalkyl från 2004, som visar på att Åland kommer att kosta Finland 80 miljoner euro under nästa år.
- De här siffrorna är obestridliga, säger Lindbäck.
- De baserar sig på säkra uppgifter som klumpsummans och sjöfartsstödets storlek, fortsätter han.
Men Åsubs direktör Bjarne Lindström är av en annan åsikt.
- Framförallt finns det skäl att ifrågasätta sjöfartsstödets roll i utredningen, menar han.
"En politisk kompromiss"
Alla vägar leder tillbaka till Turunen-rapporten. Siffrorna som den presenterade är omdiskuterade, kritiserade av somliga, understödda av andra, däribland landshövding Peter Lindbäck. Bjarne Lindström och Åsub tillhör det motsatta lägret. Han kallar Turunen-rapporten för en politisk kompromissutredning.
- Åsub deltog i utredningen som sakkunnig instans, men vi drog oss ur ett år innan den var färdig. Vi tyckte att det fanns för många uträkningar som kunde ifrågasättas eller som skulle kunna ha gjorts annorlunda.
Sjöfartsstödet ges fel roll
Huvudkritiken riktar Bjarne Lindström mot hur sjöfartsstödet presenteras. Peter Lindbäck redovisar det som en utgift från Finland till Åland. Sjöfartsstödet till Åland kostar alltså 40 miljoner per år. Samtidigt bortser beräkningarna från att sjöfarten genererar en lika stor inkomst för staten.
- Alla anställda inom åländsk sjöfart betalar skatter och avgifter till staten. Både ålänningar och anställda som är bosatta utanför Åland. Det rör sig om runt 43 miljoner euro. Men i Turunen-rapporten tas bara de skatter och avgifter som betalas av åländska anställda med som en inkomst från Åland. Här räknas inte de anställda inom åländsk sjöfart som är bosatta på annat håll med, säger Lindström.
Annat blir det den andra vägen. Då är plötsligt kompensationen som ges för de icke åländska arbetstagarna inräknad i statens utgifter.
- Man bortser från att den åländska sjöfarten ger arbetsplatser för icke åländska anställda. De arbetsplatserna genererar inkomster till staten. Fanns inte den åländska sjöfarten så skulle heller inte den inkomsten finnas.
Bjarne Lindström beräknar att det är 30 miljoner som har räknats bort från de inkomster som Åland bidrar med till staten.
- En konsekvent redovisning skulle se till att de 30 miljonerna lades till inkomsterna från Åland till Finland. Det skulle visa att Åland bidrar med 245 miljoner euro per år till staten. Inte 215 miljoner som Peter Lindbäck säger.
Fler invändningar
Vid sidan av det här menar Lindström att Lindbäck sannolikt bortser från de farledsavgifter som betalas på åländska vatten.
- För sju år sedan handlade det om fem miljoner euro som gick från de åländska rederierna till staten, det borde också finnas med under posten för statens inkomster från Åland, fortsätter Bjarne Lindström.
En tredje invändning är att beräkningarna troligen underskattar hur mycket pengar som staten får in från den moms som ålänningarna betalar genom sin konsumtion.
- Det här måste ses över ytterligare innan vi kan fastslå en summa. Jag tror att siffran om de indirekta skatterna från Åland till staten är högre än det som finansministeriet beräknar i dag.
Inte säkert att nästa utredning ger svar
Klart är alltså att det fortfarande finns olika uppfattningar om hur frågan om Åland är närande eller tärande ska besvaras. Bjarne Lindström understryker att den utredning som nu är på väg att beställas av Åsub, inte kommer att ge ett slutgiltigt svar på just det.
- Egentligen är det en helt annan typ av utredning som det kommer att handla om. Uppdraget blir att se hur skattebasen skulle bli om vi tog över beskattningen. Därefter ska vi pröva olika beskattningsscenarier. Det här handlar om hur Åland skulle kunna klara att ta över beskattningen, inte om hur mycket vi bidrar med eller tär på staten.

Tone Nordling