Landskapsrevisionens granskning sker i form av en årlig revision där man tittar på om budgetmedlen inom landskapet använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. 2016 har granskningen omfattat Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), personalförsörjningen inom landskapets allmänna förvaltning, lagberedningen och Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams).
I granskningen av personalförsörjningen inom landskapets allmänna förvaltning har landskapsrevisionen tittar närmare på efterlevnaden av landskapsregeringens personalförsörjningsplan. I synnerhet har man undersökt resultatet av skrivningen om ”restriktiv anställningspolitik – ett system för prövning av vakanta tjänster. Men även tjänstemannalagens bestämmelser och landskapsregeringens riktlinjer för rekrytering har granskats.
Omodernt lönesystem
Landskapsrevisionen konstaterar i sin rapport att förvaltningen misslyckats på flera punkter. Bland annat skriver man att landskapets lönesystem är omodernt och att ingångslönen ofta är oattraktiv för yngre arbetssökande. Andra faktorer än tid i tjänst bör i högre grad styra löneutvecklingen, anser man.
Kansliminister Nina Fellman (S) säger att landskapets lönesystem är föråldrat, men att det är knepigt att hitta ett lönesystem som är för alla.
– Vi har ett stelbent lönesystem och arbetet med att utveckla det sker kontinuerligt. Samtidigt är det väldigt svårt att reformera något som väcker så mycket känslor. Jag tror att alla organisationer har samma utmaningar när man utvecklar sina lönesystem.
Det är viktigt att man har ett system som är heltäckande och lika för alla.
Bristfälliga tjänstetillsättningar
Vidare anmärker landskapsrevisionen på de tillfälliga förordnanden som utfärdats utan konkurrenskraftsersättning och som sedan följts av utnämningar till ordinarie tjänst. Genom att hantera tjänstetillsättningar strikt enligt regelverket undanröjs eventuella tvivel om opartisk handläggning, skriver man.
Enligt den personalförsörjningsplan landskapet antog 2009 fastslås bland annat:
1) Tillfälliga tjänster och arbetsavtalsförhållanden granskas i syfte att dessa ska bli färre.
2) Anslag för nya tillfälliga tjänster upptas enbart för en specifik uppgift som ska utföras under en bestämd tid. Avsikten är att en tillfällig tjänst upphör när den bestämda tiden för tjänsteförhållandet utgår enligt förordnandet.
Men enligt landskapsrevisionens rapport har flera tjänstetillsättningar under åren 2012-2016 varit bristfälliga.
Man har bland annat tittat på avvikelserna mot riktlinjerna för rekrytering och konstaterat att 30 tjänstetillsättningar haft en bristfällig hantering och sju en pragmatisk hantering. Omkring 1.250 tjänstetillsättningar har granskats.
Den mest förekommande felaktigheten vid tjänstetillsättningar är att tillfälliga tjänster över sex månader inte lediganslås eller att man genom många korta förordnanden kringgår regeln. Också intern rekrytering av lediga tjänster över ett år utan lediganslående förekommer.
– Självklart ska man följa regelverket. Men i en så stor organisation som landskapet är man ibland tvungen att hitta pragmatiska lösningar för att få saker att fungera, säger Nina Fellman.
Dispenser
Under granskningen av tjänstemannatillsättningen har landskapsrevisionen också noterat fall där hanteringen varit exceptionell. Under åren 2015-2016 har dispenser beviljats sju gånger i löneklasser över A22. Totala antalet tjänstetillsättningar under samma tidsperiod är 28.
Bland annat har man i samband med ombildandet av en tjänst på den nya tjänsten satt en lönenivå som ligger fem löneklasser högre än den gamla tjänsten. Innehavaren av tjänsten har därefter flyttats över till den nya utan att leva upp till behörighetskravet.
I flera andra fall har man också tillsatt tillfälliga tjänster och givit löner enligt en behörighetsnivå och lönenivå som personen i fråga inte levt upp till.
Landskapsrevisionen menar att landskapsregeringen borde fastställa enhetliga riktlinjer för att säkerställa likabehandling av arbetssökande. Man klargör också att kritiken i fråga inte riktas mot ifrågavarande tjänstemän utan mot landskapsregeringens förfaringssätt.
Ny tjänstemannalag
I rapporten gör landskapsrevisionen också följande observationer:
1) Arbetet med att ändra lagstiftningen som reglerar tjänsten som förvaltningschef har framskridit anmärkningsvärt långsamt. Det är hög tid att lägga fram att ett lagförslag innefattande tydliggörande av förvaltningschefens roll som förman för avdelningscheferna.
2) Restriktiv personalpolitik har inte bedrivits inom landskapets allmänna förvaltning. Antalet årsverken har ökat från 243 till 253,2 sedan 2015. Utvecklingen kunde åtgärdas genom tillräckliga analyser av enskilda tjänstemäns arbetsbelastning och möjligheter att fördela arbetsuppgifter på ett effektivare sätt.
Vidare anser man att tjänstemannalagen bör ses över.
Den senaste ändringen av tjänstemannalagen trädde i kraft den första september 2013.
Avslutningsvis skriver man: ”Förutom de skäl som nämns i denna granskning finns flera andra skäl som talar för en modernisering av av tjänstemannalagen. Lanskapsregeringen borde med det snaraste ta initiativ till en översyn av lagen”.
Enligt Nina Fellman pågår arbetet med att förnya tjänstemannalagen.
– Tjänstemannalagen finns med på vår lista över lagar som ska ses över. Tyvärr har vi väldigt många lagar som ska gås igenom och en liten förvaltning. Resultatet blir att sånt här tar tid.
Kevin Eriksson