”Åland tar i bruk begränsningarna för områden med samhällsspridning”, skriver Social- och hälsovårdsministeriet i ett pressmeddelande på fredagen, efter att man fattat ett beslut om öppettider på restauranger i strid med landskapsregeringens vilja.

Vad beslutet innebär för restaurangerna och deras gäster framgår av faktarutan intill. Varken landskapsregeringens förvaltningschef John Eriksson eller lantråd Veronica Thörnroos ser något problem med covidpassen i sig.

– De faller inom området smittskydd och är Finlands behörighet, säger John Eriksson.

– Genom att ta i bruk ett covidpass skapar man möjlighet att upprätthålla vardagslivet. Det blir upp till individen att välja om man vill gå på restauranger eller konserter. Det är positivt för samhället i stort och för individer som har ett covidpass, säger Veronica Thörnroos.

Men att ministeriet nu bestämmer vilka öppettider som ska gälla i restauranger på Åland är problematiskt, anser de båda.

Pragmatisk lösning

Under hela pandemin har behörighetsfrågan varit oklar i fråga om restaurangernas öppettider. Åland har behörighet över näringsverksamhet och Finland över smittskydd.

Eftersom man inte varit enig om vem som bestämmer om öppettiderna under pandemin har man hittills gått in för en pragmatisk lösning, där Finland har beslutat det som Åland önskat. Det är orsaken till att Åland har haft andra öppettider än man haft i Finland.

I måndags beslutade den åländska samarbetsgruppen att Åland befinner sig i spridningsfasen. Men man rekommenderade inte några restriktioner för restauranger.

– Samarbetsgruppen gjorde bedömningen att de här begränsningarna inte är nödvändiga på Åland, säger John Eriksson.

Veronica Thörnroos säger att bedömningen bland annat baserades på att det främst varit barn under tolv år som smittats.

– Det finns inte heller någon dokumenterad smittspridning på restaurangerna. Och orsaken till att vi befinner oss i spridningsfasen har inte att göra med att vi inte har kontroll över smittoläget. Det handlar om att belastningen på sjukvården är hög av andra orsaker och om att man har personal som är sjukskriven, säger hon.

Ministeriet kände till landskapets åsikt.

– Vi har tydligt framfört i ett utlåtande att de här restriktionerna inte anses nödvändiga, säger John Eriksson.

”Inte alls nöjd”

Social- och hälsovårdsministeriets beslut går helt och hållet emot den praxis som funnits i ett och ett halvt år, säger han.

– Det är ytterst problematiskt. Grundlagsutskottet har sagt att regeringen ska följa Ålands bedömning – och så gör man inte det, säger John Eriksson.

– Man har en dialog med Åland, men väljer ändå den linje som man anser är lämpligast i Helsingfors. säger Veronica Thörnroos.

Landskapsregeringen kan föra behörighetskonflikter av den här typen till Högsta domstolen för avgörande.

– Vi har möjlighet att vända oss till Högsta domstolen och få saken prövad. Så kommer vi nog också att göra, säger Veronica Thörnroos.

– Vi har tidigare tänkt, att när pandemin är slut ska vi sätta oss ner och analysera det som hänt. Men i och med detta kommer saken i ett annat läge. Från Finlands sida har man nu drivit det till en behörighetskonflikt snabbare än vad som annars skulle ha skett, säger hon.

Det är en situation som man helst inte hade velat hamna i.

– Jag är inte alls nöjd med det här utfallet. Fokus borde vara på att hantera pandemin tillsammans. Inte att fundera på juridiska ”knoppigheter˝, säger Veronica Thörnroos.