Förhydning, så kallas det sätt att rädda Pommern som Kaj Wiik föreslår. Det handlar om att sätta en extra, tunn yta av specifikt material på skrovet. 
Det finns olika sätt att förhyda båtar. Modellen som Kaj Wiik visar upp består av en tunn hinna på 18-20 millimeter. På skrovet punktsvetsas efter sandblästring ett fyra millimeter tjockt stålnät fast, sedan najlas ett 4x1 zinknät fast i stålnätet. Därefter påförs en massa bestående av bland annat kvartskross i fem olika storlekar på. Detta tränger igenom näten och fäster vid skrovet.
Kaj Wiik menar att det finns flera fördelar med förhydning. Bland annat skulle Pommern fortfarande vara rörlig. 
– Sätter du in Pommern i en docka så kommer hon aldrig därifrån.
Lång erfarenhet
Kaj Wiik har arbetat på varv i Helsingfors, Nådendal, Åbo och Raumo. Han har också jobbat på Algots varv.
Han berättar att metoden har använts länge, och det finns båtar som är helt byggda i det här materialet. På Kökar står båten Sommarö som är byggd i det här materialet. Här handlar det alltså inte om att båten är förhydad, utan båten är helt byggd i materialet. Sommarö har legat i vattnet i 40 år, året runt. 
I Finland finns ungefär 1.700 småbåtar byggda i materialet och i Rom har materialet använts för att sammanfoga stenarna i akvadukterna.
Statens tekniska forskningsanstalt har utvärderat sättet att bygga och kommit fram till att materialet inte förändras alls utan håller hur länge som helst. 
– Pommern skulle få sådan styrka så att hon skulle kunna segla igen. Det skulle heller inte ge någon belastning på nitbanden, säger Kaj Wiik och tillägger:
– Om man utför samma arbete på däcket, för att återfå styrkan och förhindra ytterligare korrosion, kan man klassa upp henne igen. Det nya trädäcket skulle monteras efteråt.
Förhindrar korrosion
Tjockleken på massan är av samma storlek som den plåt som suttit på Pommerns botten. Den skulle därför inte förändra utseendet nämnvärt. Dessutom säger Kaj Wiik att zinknätet förhindrar korrosion och att förhydningen är helt kondensfri. 
Massan går även att måla, säger Kaj Wiik. 
– Pommern har ett svart fält som går en bit upp på skrovet. Därefter är det vitt. Skulle man sätta det här materialet upp till där det svarta fältet tar slut så skulle det inte synas.
Nackdelen med sättet är att det är arbetssamt. Kaj Wiik uppskattar att det skulle ta 12-14 månader, inklusive blästring och målning, att förhyda Pommern.
– Men sedan skulle Pommern kunna användas i stället för att ligga i en betongdocka. Hon kommer att förfalla om hon ligger där. Nu bygger man en docka för miljoner men lägger inte en cent på fartyget. Pommern måste underhållas. 
Även Albanus har haft förhydning som suttit i vattenlinjen för att skydda henne från is. Förhydningen avlägsnades för några år sedan när Albanus var på slip.

Petra Dahlgren