Landskapsregeringen (LR) har gått igenom rikslagstiftningen som rör socialvård och hälso- och sjukvård paragraf för paragraf och identifierat mängder med bristfälligheter. Sammanlagt 30 sidor med olika påpekanden har nu sammanfattats i en skrivelse till Social- och hälsovårdsministeriet.
Hänvisningar till motsvarande landskapslagstiftning saknas och LR undrar hur det är tänkt att de olika bestämmelserna ska tillämpas på Åland. En majoritet av de bristande formuleringarna i lagstiftningen baseras på välfärdsområden, vilket inte inrättas på Åland.
– Vi har påpekat det här sedan slutet på 2020 att man behöver ta i beaktande att all lagstiftning, när införandet av välfärdsområden sker, ska fungera mot självstyrelselagen. Vi har gång på gång skickat utlåtanden och blivit hörda i utskott, men än så länge finns en mängd lagparagrafer där vi från åländsk sida ser problem om de träder i kraft efter årsskiftet, säger social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ).
Utformningen av lagstiftningen skapar en mängd oklarheter och sidsteppar ibland de åländska myndigheterna. Till exempel saknar Folkpensionsanstalten (FPA) från årsskiftet rätt att lämna ut uppgifter till social- och hälsovårdsmyndigheterna på Åland, åklagare får inte väcka åtal gällande en gärning som en socialvårdsmyndighet på Åland har anmält till åtal och ingen åländsk myndighet kan utföra undersökningar av sexual- och misshandelsbrott mot barn.
Måste ha lagstöd
Det som Annette Holmberg-Jansson ser som mest problematiskt just nu är skrivningarna i mentalvårdslagen.
– När personer mår dåligt psykiskt måste man plocka in dem till sjukhuset för observation mot deras egen vilja. Men som det står i lagen som införs från årsskiftet tolkar vi det som att läkare på Åland inte kan göra det, säger hon.
I paragrafen står det att läkare som beslutar om intagning, och begär handräckning av polisen, ”ska stå i tjänsteförhållande till staten eller ett välfärdsområde”.
– Det finns inte sådan personal på Åland. Hur har man tänkt att det här ska tillämpas på Åland när det inte inrättas ett välfärdsområde? Vi behöver hitta en lösning för alla, men det kan inte vara så att läkare på Åland inte kan ta in personer mot sin vilja. Det är ett ingrepp mot den personliga friheten och läkaren som fattar ett sådant beslut måste ha lagstöd för ett sådant ingrepp.
Annette Holmberg-Jansson konstaterar att dagar och månader går snabbt och att man måste hitta en lösning.
– Vi måste se till att ålänningarna har ett rättsskydd man kan kräva från en rättsstat som Finland är. Man kan inte sätta ålänningarna i en annan situation än vad man gör mot resten av Finland. Men om man inte hittar lösningar på problemen får det konsekvenser för oss ålänningar.
Saknar förståelse
Bengt Michelsson, avdelningschef för social- och miljöavdelningen, bedömer att man kommer att försöka ändra lagstiftningen före årsskiftet från rikshåll.
– Vi ska ha en diskussion i dag (läs: i måndags) med en kontaktperson från Social- och hälsovårdsministeriet som är på Åland för Ålandsakademin och tar då upp frågan. Jag sätter mina förhoppningar till att de ska försöka rätta till det här.
Om vi har ett scenario vid årsskiftet där flera lagparagrafer inte går att tillämpa på Åland – vad gäller då?
– Tja … det är ju en öppen fråga och det är ministeriet som borde svara på den frågan, det är rikets behörighet.
Har du varit med om något motsvarande där rikslagstiftning förbisett självstyrelsen på det här sättet?
– Inte i den här omfattningen.
Vad har gått fel?
– Jag tror det handlar om att det på ministeriet är så många olika beredande tjänstemän. Man har jobbat under hård press med ett omfattande lagstiftningspaket som ska drivas igenom i reformen och inte prioriterat de åländska frågorna i tillräckligt hög grad. Jag tror inte alla har kunskapen och förståelsen för vad det egentligen handlar om, medan det från vårt perspektiv känns självklart.
Är du förvånad?
– Ja, det är jag nog. Även om vi inte tidigare pekat på de enskilda bestämmelserna som nu, så har vi lyft fram arterna av vad för problem som kan uppstå.
Svårt juridiskt
Det var i våras som Bengt Michelsson tillsammans med andra tjänstemän, också från hälso- och sjukvårdsbyrån, inledde arbetet att spjälka upp problemen i lagstiftningen paragraf för paragraf.
– Det är en av alla frågor vi har att prioritera. Men jag tror inte tåget har gått, om ministeriet vill och förstår allvaret kan man nog få tiden att räcka till. Tekniskt handlar det inte om stora saker, det handlar om att omformulera. Men juridiskt blir det problematiskt att tillämpa lagen som den är utformad nu, säger Bengt Michelsson och fortsätter:
– Konsekvenserna är juridiskt svåra och i synnerhet i den praktiska tillämpningen i vården. Men rent lagtekniskt är det inte en stor sak att göra ändringen, lämnar man bara bort till exempel formuleringen (i mentalvårdslagen, reds anm) om att man ska vara i tjänsteförhållande till välfärdsområden hade saken varit löst.
Riksdagen har redan godkänt liggande lagstiftning, görs åländska anpassningar måste den på nytt genom riksdagen.
– Allt är en fråga om prioriteringar, vi har sett lagstiftningar passera inom en vecka förut.
