LR har gjort en uppföljning genom bland annat enkätfrågor till kommunerna, Kommunernas socialtjänst (KST) och Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Projektet är en del av LR:s åtgärdsprogram för äldrepolitiken under åren 2024–2027.

Uppföljningen visar att de berörda behöver påminnas om rekommendationen och lagkraven i vissa delar av rekommendationerna.

”Mycket arbete återstår eller kunde förbättras”, skriver LR.

Generellt är det otydligt med ansvarsfördelning mellan de olika vårdgivarna och samarbetet är bristfälligt. Man har olika rutiner och det saknas både boendestöd och expertteam.

Samarbete och experthjälp

Områden där det brister är bland annat rekommendationen om en tillgänglig kontaktperson med specialkompetens inom geriatri och psykiatri vid ÅHS. Där skiljer sig kommunernas och ÅHS enkätsvar åt.

Enligt ÅHS finns det en kontaktperson vid seniormottagningen som kan kontaktas under en timme om dagen fyra dagar i veckan. Samtliga kommuner som svarat på frågan uppger att de inte känner till det. Ett förslag till förbättring från kommunerna är att en kontaktperson skulle finnas tillgänglig åtminstone under kontorstid och under helger. För skärgårdskommunerna kan det finnas behov även nattetid eftersom man inte har tillgång till hälsovårdare då.

Rekommendationen om ett expertteam av redan existerande resurser inom ÅHS, har inte genomförts. ÅHS svarar att man redan har en psykiater med tilläggsspecialisering på äldrepsykiatri tillgänglig vid ÅHS några gånger per år, med en planerad ökning för 2025 till 2–3 dagar per månad. LR konstaterar att det inte är tillräckligt och inte ersätter ett expertteam.

Det behövs också ett boendestödsteam, med särskilt utbildade närvårdare, sjukskötare och socionomer, men inte heller detta finns. En orsak är de små organisationerna, och en åsikt som läggs fram är ett gemensamt team.

Underlätta flytt

En samtyckesblankett och vårdplaneringsmöten för att underlätta när patienten flyttar mellan vårdgivare saknas också.

”Det framkommer att klienter som hela sitt vuxna liv har haft kontakt med psykiatrin blir utan hjälp när de flyttar till ett boende inom äldreomsorgen. Detta leder både till att klienter upplever en känsla av hopplöshet och att personal inte vet hur de ska stöda klienten. Behov av utbildning för personal samt lämpliga lokaler betonas, om kommunerna ska ta hand om klienter som tidigare fick hjälp inom ÅHS (psykogeriatriken)”, skriver LR.

Uppföljningen visar också att fortbildning och utbildning inte ges i den utsträckning rekommendationerna säger.