Är en fast förbindelse till Vårdö livsviktig för att locka tillbaka ungdomar, eller skulle den göra kommunen till Sunds perifera kusin? Det var en av de frågor som diskuterades på framtidsseminariet i Vårdö under onsdagen.
SKÄRGÅRD Ett femtiotal personer hade på onsdagskvällen letat sig till Vårdö bönehus för ett delta i ett framtidsseminarium.
Två frågor kom att dominera kvällen: bör man bygga en fast förbindelse till Vårdö och vad ska människor på Vårdö försörja sig på i framtiden?
Under paneldebatten avslöjade lagtingsledamoten Anders Englund (c) att landskapsregeringen i höst lägger fram en kostnadsberäkning på en 18-20 meter hög bro till Vårdö. Detta skänkte ytterligare liv till debatten.
-Men om det blir en bro beror mycket på hur kraftigt vi vill driva på, konstaterade Englund.
Ny ekonomi
Politicies doktor Kjell Andersson, till vardags lektor i sociologi vid Helsingfors universitet, inledde kvällen med att redogöra för sin forskning om landsbygden.
Huvudtemat för Anderssons föreläsning var hur ekonomin förändrats från en massproducerande, varubaserad ekonomi till en ny ekonomi mer baserad på diversifierade produkter och upplevelser.
På landsbygden och i skärgården märks detta genom jordbrukets och fiskets kraftiga tillbakagång. Frågan är vilka näringar som ska ersätta dem.
Andersson anser att landsbygden och skärgården har en gyllene möjlighet i att de har många av de värden som människor värderar allra högst: natur, äkthet, hälsa och lugn, men att man är alldeles för dålig på att marknadsföra och utnyttja dessa.
Publiken andades dock en viss pessimism när det gäller möjligheterna att skapa nya näringar i skärgården som man kan leva på.
Fast förbindelse
Istället kom det mesta av diskussionen att kretsa kring hur man ska kunna locka skattebetalare till Vårdö i allmänhet och om man bör byta ut Töftöfärjan mot en fast förbindelse i synnerhet.
Det som startade debatten var Susanne Olofssons presentation av sitt slutarbete vid Högskolan på Åland om några Vårdöföretagares syn på en fast förbindelse till ön.
Även om de intervjuade företagarna var ganska negativa till en bro, var publiken nästan helt överens om att en fast förbindelse behövs.
Sociologen Kjell Andersson var inledningsvis kritisk till brotanken.
-Givet det system som fins i dag har jag svårt att se vad det skulle ge. Vårdö kan förlora skärgårdsstatusen som jag tycker är väldigt viktig. Kommunen kan bli som Sunds perifera kusin, sade Andersson.
Publiken gav dock Andersson svar på tal.
-Vårdös skärgårdsstatus avgörs inte av om man måste åka färja hit, utan vad som finns här på holmen! Jag kommer alltid att kalla mig skärgårdsbo, oavsett om man bygger en bro eller inte, sade Simon Påvals.
-Jag ger mig! Jag har ingen orsak att vara någon bromotståndare, replikerade till slut Kjell Andersson.
Ungdomarna stal showen
Även om framtidsseminariet i Vårdö dominerades av äldre var det två ungdomar som i stor utsträckning stal showen.
DEBATT Susanne Olofsson satte igång hela debatten om en fast förbindelse till Vårdö med presentationen av sitt slutarbete.
Trodde du att din presentation skulle skapa en sådan debatt?
-Jo, det trodde jag, säger Olofsson.
Trots att man av hennes inlägg i debatten förstår att hon själv tycker att en fast förbindelse skulle vara viktig för att locka unga till Vårdö vill hon inte ta ställning för eller emot en bro.
-Nej, jag tar inte ställning i den frågan.
Den kanske mest aktive personen i publiken var Simon Påvals, som inte hymlade med att Vårdö behöver en bro.
-Det är helt ohållbart med färja, säger Påvals till Ålandstidningen.
Simon Påvals är helt inställd på att bo på Vårdö i framtiden.
Vad är det som är så speciellt med Vårdö?
-Friheten. Man brukar prata om smultronställen, men jag är uppväxt på mitt smultronställe!
Ålandstidningen
