Ibland sägs det att talkoandan är död och att allt färre gör saker för allas bästa utan alla bara tänker på sig själva. Men i Gottby är det ändå många som varje vår ställer upp för allmänhetens bästa och hjälps åt för att hålla byn snygg och ren.

– Det är en byanda vi har och alltid har haft, säger bybon Camilla Johansson.

Förut hade man ett byalag i Gottby men det lades ned för några år sedan i samband med att lagen om gdpr infördes.

– Det blev krångligt och alla futtiga pengar vi hade på kontot gick bara till banken, säger Camilla Johansson.

Hon har bott i Gottby i 30 år och är den som sammankallat till städningen. Den här söndagseftermiddagen är det kring 15 personer som dyker upp, både barn och vuxna.

– I fjol tror jag att vi var åtminstone 30 personer. Då hade vi mat och gjorde en insamling till Ukraina.

Samlande faktor

Det finns en mängd olika samlande faktorer i Gottby. Byns midsommarstång är självklar och också stranden.

Förut fanns också bybutiken men den stängdes för flera år sedan. Också den här årligen återkommande städningen av byns diken är en sådan faktor.

Konrad Johansson kommer körande med traktor och släp och snart är diskussionerna i gång om vilka områden som behöver gås igenom och plockas.

– Vi behöver gå från Svinryggen till gamla butiken och till Gottbysund, konstateras det.

Camilla Johansson delar ut kassar till alla och de delar upp sig i mindre grupper och så sätter de sig på traktorsläpet. Konrad Johansson kör alla till sina rätta platser och han ska också plocka upp alla när man städat klart.

Jack Fellman, Frank Fellman, Leon Alexandersson och Jasper Johansson deltar alla i talkot. Det märks att de är ivriga och vill komma i gång snabbt.

– Vi brukar vara med alla år, det är kul helt enkelt. Det är bra för miljön, säger de.

De börjar finkamma dikesrenarna och för blotta ögat ser det rent och prydligt ut. Men killarna rotar lite i fjolårsgräset och fiskar upp gamla gödselpåsar, flera snusdosor och fimpar. En av dem hittar en gammal julgran i diket och släpar bort den.

Flaskor och plast

Julia Johansson och Jonatan Johansson går och finkammar dikena lite längre bort.

– Vi brukar hitta gamla glasburkar och medicinburkar. Nu har vi hittat bland annat avbrutna plogpinnar, säger de.

– Men stora vägen, alltså Eckerövägen, där brukar det ligga riktigt mycket skräp. Det är väl folk som slänger från bilarna, säger Julia Johansson.

Annika Holmström och dottern Linnea Högman har samlat in cigarettaskar, fimpar, flaskor och ölburkar.

– Det går jättebra när man hjälps åt så här. Det är ett inarbetat koncept och när man är många blir det inte jobbigt, säger Annika Holmström.

Camilla Johansson säger att det överlag har blivit mycket mindre skräp i naturen de senaste åren.

– Det märks tydligt. Nuförtiden tar det inte så länge att städa. Uppe vid busshållplatsen kan det vara lite rörigt med flaskor och så, men annars är det inte så mycket. Kanske det här miljöbudskapet börjat gå hem, åtminstone verkar folk bry sig mera om sin närmiljö. Man har kanske lärt sig att det man slänger måste verkligen plockas upp, det försvinner inte, säger Camilla Johansson.

Elisabet Fellman, Daniel Fellman och Julie Fellman har samlat in lite plast, burkar och någon tetra.

– Det stärker gemenskapen i byn och ger ett mervärde för barnen. De får lära sig att ta hand om sitt skräp, säger Daniel Fellman.

När städningen är gjord samlas allt skräp på traktorflaket.

– Det är mycket mindre skräp än det har varit tidigare år och det är ju bra, säger Kjell Alexandersson.

Som avslutning bjuds alla deltagare på glass. Strutarna av lakritsglass, jordgubbsglass och toffeeglass har rykande åtgång.