Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) var i tisdagens Ålandstidningen tydligt mindre optimistisk över att den nya självstyrelselagen ska hinna behandlas av den sittande riksdagen i tid. Orsaken är att de tuffaste frågorna, om ekonomin, den så kallade resudialprincipen och Ålandsdelegationens roll, återstår att förhandla om samtidigt som förhandlingarna går trögt.
Under hela processen med att förverkliga den nya självstyrelselagen sedan Ålandskommittén lade fram sitt slutbetänkande i juni i fjol har landskapsregeringen (LR) fört sina förhandlingar i nära samarbete med lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd. Detta för att förankra processen i lagtinget, som ju till sist är den åländska instans som ska godkänna eller förkasta lagförslaget.
Tveksam om tiden räcker
Även Centerns representant i nämnden, Roger Nordlund, är tveksam till om den korta tidsramen räcker för att regeringarna i Helsingfors och Mariehamn ska hinna komma överens.
– Det brådskar, det gör det verkligen. Fortfarande finns vissa oklarheter när det gäller skrivningarna om den ekonomiska modellen. För oss är det viktigt att vi får se ett färdigt förslag innan vi kan ta ställning.
Vid sidan av modellen för Ålands framtida finansiering är det två områden som Roger Nordlund ser som speciellt viktiga i en kommande lag.
– Väldigt många saker, om man jämför med ursprunget, har skalats av och kompromissats. Det finns några saker som vi skulle vilja få med. Dels Ålandsdelegationens starkare ställning, det är viktigt för att få en mera dynamisk självstyrelse.
– Dels en fråga som kom in lite från sidan för ett år sedan, när Högsta domstolen beslöt att den finska regeringen kunde besluta om laxkvoter ensidigt. Det är ett nytt sätt att se på självstyrelselagen, och det skulle vi vilja balansera upp igen. Tidigare var grundlagen och självstyrelselagen på samma nivå, det krävdes att man förhandlade till man var överens. Men där gjorde man en förändring. Det handlar inte specifikt om laxkvoterna, utan om respekten för systemet, det ska vara likställt, säger Roger Nordlund.
Vilka är minimikraven som Centern ställer på den nya självstyrelselagen, vad måste vara med?
– Vi måste få ekonomin tryggad, det är det minsta. Men vi kan inte ge ett slutgiltigt besked innan vi sett en helhetsbild. Man måste invänta förhandlingarna.
Måste till krafttag
Roger Nordlund menar att förhandlingarna mellan de två regeringarna gått så långsamt att krafttag nu måste till, att frågan lyfts till högsta nivå.
– Det är så fastkört på ministerierna att det kommer krävas en tydlig politisk viljeyttring. Det måste komma till ett bra politiskt möte mellan LR och hoppeligen statsministern. Vi har framfört i nämnden under ganska lång tid att mötet ska äga rum.
Tiden är knapp, och flera hinder än de nämnda finns. Bland annat pekar Roger Nordlund på att regeringspartiet de Blå, utbrytarpartiet ut Sannfinländarna, ofta vädrat sitt motstånd mot Åland och dess särlösning.
– I en normalsituation bör också statsmakten komma emot med något, för hittills är det bara de åländska förhandlarna som fått backa. Då blir det orimligt att lagtinget ska acceptera. Men det är i en normalsituation, och det har vi inte i Finland just nu.
– Dels finns vård- och landskapsreformen, dels de Blå i regeringen. Det finns så många faktorer som kan påverka.
Vårt budskap är att vi kan inte ha ha självstyrelselag där de Blå sätter ribban, det måste bli en reform som kan bli längre gående och bli hållbar över tid.
Stora förändringar
Också själva riksdagsbehandlingen innebär en prövning. När den nuvarande självstyrelselagen förhandlades på 90-talet gjordes stora förändringar i just riksdagen. 
– Före vi tar slutgiltig ställning måste vi väga in den risken, för den är uppenbar. Vi har gjort allt vi kan från Centern och hela oppositionen för att det ska bli ett så bra projekt som möjligt. Men LR förhandlar, vi är med i nämnden och kan ge våra åsikter där, men LR har det slutgiltiga ansvaret.

Jonas Bladh