Regeringen tillsatte i september en oberoende utredningskommission vid Olycksutredningscentralen för att undersöka de åtgärder som vidtagits till följd av coronapandemin i Finland. Samtidigt beslöt man att inleda en egen utredning om erfarenheterna av krisledningen. Det uppdraget gick till konsultbolaget Deloitte, som kartlagt perioden januari till juni 2020.
Utredningen, som endast publicerats på finska, baseras på personintervjuer med största delen av ministrarna och de högsta tjänstemännen, statsrådets covid-19-samordningsgrupp, tjänstemän vid justitiekanslersämbetet samt anställda i riksdagen.
De intervjuade upplever att statsrådets krisledningsåtgärder under våren liksom resultaten i huvudsak var lyckade. Enligt rapporten hade krisen högsta prioritet, beslutsfattandet gick snabbt och besluten fattades för det mesta i rätt tid.
– Det är bra att man gör en bred analys av vad som hände och hur det uppfattas, med hjälp av professionella aktörer, säger Veronica Thörnroos.
Hälsan i fokus
Beredskapslagen anses ha tagits i bruk vid rätt tidpunkt och trädde i kraft snabbt, men varken den eller annan lagstiftning utgjorde idealiska verktyg för krishantering. Intervjuerna tyder på ett behov att se över och utveckla lagstiftningen till denna del. Till exempel borde man utarbeta färdiga förordningsmallar, för att lättare kunna tillämpa beredskapslagen.
Utredningen konstaterar att besluten våren 2020 i allmänhet fattades på hälsomässiga villkor. De grundläggande fri- och rättigheterna och de ekonomiska aspekterna borde ha beaktats väsentligt mera för att få balans mellan olika synsätt. Å andra sidan menar en del av de intervjuade att faktaunderlaget var begränsat. I början var uppfattningen att smittan skulle gå över relativt snabbt och att man därför kunde gå hårt fram.
Åland på undantag
En stor del av de intervjuade politikerna och tjänstemännen anser att det regionala samarbetet var ett misslyckande och att det måste stärkas betydligt, vilket även riksdagens grundlagsutskott uppmärksammat. I rapporten nämns särskilt att Åland borde ha ägnats mera uppmärksamhet.
”Besluten diskuterades inte tillräckligt med det självstyrda Åland och kontakterna dit var inte tillräckligt täta, trots att Finland har skyldighet att förhandla med dem”, står det i rapporten. Problemet betecknas också som strukturellt.
– Vi delar den synen och har redan påtalat bristerna i relationerna. Att rapporten bara finns på finska talar också sitt tydliga språk, säger Veronica Thörnroos.
Ur regional synvinkel nämns svårigheter att förstå motiven till att stänga skolor och restauranger i områden där det inte fanns någon smitta, vilket skapat onödiga negativa konsekvenser för näringslivet, ekonomin och de sociala relationerna.
Isoleringen av Nyland anses dock ha varit rätt metod, både för att minska smittspridning och för att förstärka medborgarnas krismedvetenhet.
Mera gemensamma övningar
Enligt utredningen fanns det inte tillräcklig beredskap för en kris som coronapandemin. Inför framtiden är det viktigt att identifiera olika slags kriser och förbereda sig på dem på ett så heltäckande sätt som möjligt.
Enligt utredningen bör organiseringen ske snabbare. Det behövs tydliga ledningsmodeller som kan tillämpas i krissituationer. Samarbetet och informationsutbytet mellan statsrådet och myndigheter liksom det internationella samarbetet bör utvecklas.
– Vi måste ha en samsyn för att tillsammans göra det bättre. Kommunikation och kunskap är avgörande för hur man tar sig vidare, framhåller Veronica Thörnroos.
Samarbetet med den privata sektorn behöver också utvecklas och såväl beredskaps- som krisövningar borde ske tillsammans. Enligt de svarande fick näringslivet inte den optimala rollen till exempel i fråga om testning och skyddsutrustning. Även försörjningsberedskapen behöver uppmärksammas bättre.
Lyckad kommunikation
Utredningen visar att kommunikationen till allmänheten var en av vårens största framgångar. Den skedde på ett tydligt och sakligt sätt och upplevdes som tillräcklig. Det gjorde allmänheten medveten om krisens allvar, vilket bedöms ha haft en stor inverkan på hanteringen av epidemin.
Här avviker de svarandes uppfattning tydligt från det som upplevdes på Åland, exempelvis när det gällde beslut med kort varsel om reserestriktioner och gränskontroller.
– Vår uppfattning är deras ambition var att snabbt informera om riksregeringens beslut. Problemet var att man var för ivriga och många beslut stoppades i grundlagsutskottet. Dessutom saknades översättningar till svenska. Där finns det nog utvecklingspotential, konstaterar Veronica Thörnroos.
En bredare bild av hanteringen av pandemin erhålls i sommar, då rapporten från den oberoende utredningskommissionen publiceras. Tillsammans med andra utredningar och forskningsprojekt skapas ett faktaunderlag om krishantering och ledarskap.
