Låga löner och tung arbetsbörda. Kanske inte så hög status.
Orsakerna till läkarbristen inom primärvården sägs vara flera.
En lösning kan vara rekrytering utanför Norden.
ÅHS I dag är bara sju av 15 tjänster inom primärvården (hälsocentralerna i Mariehamn och Godby samt Gullåsen) besatta. En AT-läkare (läkare som tagit sin examen men inte fått sin legitimation) finns också på plats. Det är Niklas Preger (bilden). Nästa vecka kommer ytterligare en AT-läkare till primärvården.
Dessutom hyr man in stafettläkare från Sverige för en eller två veckor åt gången. Men det är dyrt. En stafettläkare kostar 3.890 euro i veckan.
-Det är väldigt stressigt, det är det, säger klinikchef Birgitta Hermans.
Just nu är väntetiden för en läkarkontroll i Mariehamn sex till åtta veckor. I Godby får man vänta tre månader. Jour- och akuta tider får man dock alltid. För att underlätta för läkarna tar dessutom två sjukskötare emot patientbesök på jourtid.
Hur länge orkar personalen?
-Jaa? Om jag skulle veta det. Det är också ett orosmoln förstås.
Omorganiserar arbetet
Birgitta Hermans upplever att situationen är värre i år än tidigare. Och hon ser ingen bättring.
Som en konsekvens av läkarbristen har man tagit bort läkarkontrollen av treåringar och femteklassister. Därmed sparar man in mer än 600 läkarbesök årligen. Men åtgärden är inte tillräcklig.
-Nej, inte just nu. Vi ligger hela tiden på marginalen.
Skolhälsovårdarna har kritiserat beslutet i en skrivelse till ÅHS-styrelsen. I mån av möjlighet ska kontrollerna införas igen. Men det ser inte ljust ut, medger Hermans.
Personligen tycker hon att det är jobbigt att behöva skära i den förebyggande vården, speciellt med tanke på att alltfler barn och unga mår dåligt i dag.
-Därför jobbar vi med att centralisera elevvården. Är det risk att flera läkarkontroller tas bort?
-Jag hoppas inte det. Nu ser vi över vad sjukskötarna kan ta över av läkarna och vad sekreterarna kan ta över av sjukskötarna.
Hela personalen drabbas
Arbetssituationen är tuff för läkarna, som ibland har patienter till elva på kvällen, fastän jouren stänger klockan åtta. Men övrig personal har det också stressigt.
-De är väldigt utsatta med klagomål och missnöje från patienterna. Och jag förstår att patienterna är irriterade när de inte får några läkartider, säger Birgitta Hermans.
Även hemsjukvården, speciellt på landsbygden, drabbas eftersom det är svårt att få kontakt med läkare för konsultationer.
Vill jobba privat
Orsakerna till läkarbristen är flera. En springande punkt är lönen. En hälsocentralläkare på Åland har 3.900 euro i grundlön. Både i Sverige och Finland är lönerna högre (se faktaruta).
En annan orsak är att läkarna väljer att specialisera sig inom andra områden än allmänmedicin.
-Man kanske hellre vill vara neurolog eller kirurg. Att vara hälsocentralläkare är ett slitsamt jobb, säger Birgitta Hermans.
Är det inte lika mycket status att vara hälsocentralläkare?
-Jag tror det kan vara så.
På grund av lönen, arbetstiderna och -tempot är det också flera mångåriga medarbetare som sökt sig till den privata vården, bland andra Mogens Lindén, Stefan Björkbom och Bo-Anders Kuhlman.
-Det gäller även sjukskötare, säger Hermans och tillägger att det tar tid för den nya personalen att komma in i rutinerna.
Lönerna måste höjas
Men Åland är inte unikt, bör påpekas. Det är brist på läkare både i Finland och Sverige. Varje år utexamineras 500 läkare i Finland och 800 i Sverige. Men det räcker inte till, menar Birgitta Hermans.
-Många ungdomar med toppbetyg kommer inte in på utbildningarna för att det finns för få utbildningsplatser. I stället söker de sig utomlands till Tyskland eller Polen, säger hon.
Fler utbildningsplatser skulle lösa en del av problemet, anser Hermans. Men också höjda löner. Där kan dock ÅHS inte självmant göra några ändringar, lönerna är en fråga för fackförbunden.
Rekrytera i Tyskland
För att locka läkare, och vårdpersonal i övrigt, åker man på rekryteringsresor. Senast besökte man läkarstämman i Göteborg.
-Vi måste få hit AT- och ST-läkare, få dem att tända på Åland och vilja stanna. Det är den vägen vi måste jobba, säger Birgitta Hermans.
Rekryteringsresorna har främst gått österut eftersom ÅHS inte kan konkurrera med de svenska lönerna.
Man planerar också att börja rekrytera utanför Norden, till exempel i Tyskland. Redan i dag har man tyska läkare på hälsocentralen.
Hur går det med språket?
-Det komplicerar det hela. Men vi får försöka lära dem och ha tålamod. Tills vidare har det löst sig bra. På sikt lär de sig svenska.
I fall där läkaren inte pratar svenska får sjukskötaren också mer jobb med tolkning och dokumentering.
Alla får hjälp
Trots läkarbristen anser Birgitta Hermans att patienterna kan känna sig trygga.
-Det är ofta bra läkare som kommer hit. Däremot brister kontinuiteten.
För patienterna innebär det att man kanske träffar olika läkare varje gång och måste berätta sin sjukdomshistoria flera gånger. Dessutom blir arbetet inte lika effektivt eftersom de inhyrda stafettläkarna inte kan dataprogrammen lika bra som den ordinarie personalen.
-Men jag tycker ändå att de som behöver vård får vård. Har man ett akut problem får man alltid hjälp. Vi är ett ganska bra team som hjälps åt och stöder varandra.
-Vi kastar inte in handduken, säger Birgitta Hermans.

Sandra Widing