Ålands polismyndighet hanterar i runda slängar 3.500 misstänkta brott per år. Ungefär 200 av dem är narkotikabrott.
– Det är bara en liten, men viktig, del av arbetet, säger polismästare Maria Hoikkala.
Även om statistiken ännu inte är fastslagen var 2016 ett rekordår när det gäller straffbart bruk av narkotika. Antalet misstänkta fall fördubblades från året innan. Den största ökningen fanns bland 18–20-åringar. I fjol var siffran 127 misstänkta brott jämfört med 65 misstänkta brott 2015. Antalet narkotikabrott 2016 var cirka 40, och grova narkotikabrott 0–2 stycken.
– Det finns mer ämnen i omlopp och attityden mot narkotika verkar vara ganska positiv, liberalare. Om man tidigare inte berättat att man använder berättar man nu helt öppet, speciellt bland ungdomarna, säger Maria Hoikkala.
En liknande trend ser man också i Finland.
Innebär det här att användningen av alkohol minskar i samma utsträckning?
– Alkohol förorsakar största delen av våra uppdrag. Många ungdomar säger nej till alkohol men kan tänka sig att röka på. Det är både lättillgängligt och billigt.
Hårdare klimat
Antalet missbrukare, de som hållit på en längre tid, verkar dock vara ganska konstant. Men även här finns orosmoln. 
– Vi märker att det har blivit ett hårdare klimat i relationerna dem emellan. I flera fall har det förekommit våld eller hot om våld.
Med missbruk följer även en rad andra brott, så som vålds- och egendomsbrott.
Narkotikan har också blivit ett problem i trafiken. Största delen av de som åkte fast för rattfylleri i fjol var inte påverkade av alkohol, utan av narkotika eller läkemedel. Här rör det sig inte om ungdomar, utan medelålders personer.
De som kör grovt rattfulla är fortfarande mest påverkade av alkohol.
Enligt Maria Hoikkala begås 80 procent av all narkotikabrottslighet som Ålands polismyndighet hanterar av personer bosatta i landskapet.
Detaljerna hemliga
Mot bakgrund av allt detta är bekämpningen av narkotika i år, liksom flera år tidigare ett av polisens målområden. Tillsammans med Tullen och Gränsbevakningen inledde man i går ett projekt om ett mer strukturerat samarbete myndigheterna emellan. Detta ska göras med befintliga resurser.
Kommissarie Rasmus Friman vid polisen är huvudansvarig.
– Vi ska arbeta effektivt för att minska tillgången på narkotika. Vi samarbetar redan bra, men det ska göras mer strukturerat och planmässigt. säger Maria Hoikkala.
Exakt hur det ska göras vill hon inte gå in på, detaljerna är hemliga. Men i stora drag handlar det om att att vara mer ute i fält – både uniformerad polis och civilt klädda – effektiv utredning och förebyggande arbete i bland annat skolor.
Redan i dag syns de tre myndigheterna i hamnarna där största delen av narkotikan kommer in till Åland från Sverige. Det ska de fortsätta med, men hur det eventuellt ändras säger man inte. 
– Vi vet också att Åland är en transitplats. Alla hamnar har inte 24/7-övervakning (dygnet runt, reds anm.), inte heller i Sverige. Det är något vi måste beakta i vårt projekt, säger Maria Hoikkala.
Förutom de tre stora hamnarna finns också flyg och post med vilka man för in droger till Åland.
– Det finns massor att göra och övervaka, säger Rasmus Friman.
Även om Tullen upptäcker smuggling via post, är ändå risken att åka fast mindre, menar han.
Hoppas på ett stort beslag
Från polisens sida deltar en handfull personer, det vill säga polisens narkotikgruppen, i projektet. Lika många deltar från Tullen. Polisen har vid två tillfällen fått skolning från kollegor i Åbo som sysslar med gatuövervakning av narkotika.
Polisens övriga två inriktningsmål under 2017 är mer synlighet och tillgänglighet samt våld i nära relationer.
– Vi kan inte satsa 100 procent på allt. Vi har de resurser vi har och gör förstås vårt bästa av det, säger Maria Hoikkala.
– Vi har möjlighet att begränsa och prioritera ärenden. Vi prioriterar redan utredningar.
Den 30 juni ska det nya projektet för första gången utvärderas. Det är också så länge man får låna Rasmus Friman från Gränsbevakningen. Men tanken är att arbetet ska fortsätta hela 2017, gärna med Rasmus Friman i spetsen.
– Jag har höga förväntningar. Nu satsar vi och hoppas på resultat, säger Maria Hoikkala.
Har ni något konkret mål? Några siffror ni vill uppnå?
– Vi jobbar på så bred front, men personligen hoppas jag att vi gör ett ordentligt beslag. Att med gott samarbete stoppa införseln.
 

Sandra Widing