När lagtinget debatterade tilläggsbudgeten i början av juni framkom att det redan i utskottet att det finns en tydlig skiljelinje mellan oppositionspartierna Liberalerna och Socialdemokraterna och regeringsblocket. Främst kritiserar man att LR inte valt att gå in för en förlängd läroplikt på Åland i och med att det införs i övriga Finland.

– Vi har en bra gymnasieutbildning på Åland. Vi ska komma ihåg att vi har valt olika vägar när vi jämför med Finland. Syftet med själva reformen i Finland är att få fler att gå ut gymnasiet, de har fler som avbryter gymnasiestudierna. Här på Åland har vi en helt annan situation, säger Annika Hambrudd (C) i Ålandstidningens debatt med Katrin Sjögren (Lib).

Hon räknar upp att Ålands gymnasium har fler studiehandledare, mer lärarledd utbildning, begränsat antal elever och ett högre studiestöd jämfört med Finland.

Katrin Sjögren invänder att den förlängda läroplikten i Finland innehåller fler faktorer än bara obligatorisk gymnasieutbildning. Det gör gymnasiet kostnadsfritt och ökar den digitala kompetensen, menar hon.

– När nyheten först kom från Finland var jag skeptisk, men sedan började vi läsa på och satte oss in i ärendet. Ju mer man läser om det, desto mer imponerad blir man. Det här uppfattar jag och Liberalerna är nästa steg, det handlar absolut inte om att kopiera Finland, utan vi kan göra på vårt eget sätt.

Saknas verktyg

Annika Hambrudd säger att hon förstår att det finns mycket bra i reformen, men vänder sig emot en läroplikt på gymnasiet.

– Om man tittar på orsaken till att man väljer att hoppa av gymnasiet handlar det enligt forskning om studiemotivation, inlärningssvårigheter och psykiskt sämre mående. Det är något som vi i LR anser är viktigt att arbeta med, att vi ökar välmåendet bland barn och unga på ett tidigt stadium, säger hon.

Katrin Sjögren menar att det saknas verktyg för att fånga upp så kallade ”hemmasittare”.

– Jag har absolut ingenting emot att man sätter fokus på ungas psykiska ohälsa. På Åland saknar vi ungdomsgaranti, en ungdomslag, och kommunerna har ingen skyldighet att följa upp de här ungdomarna, vilket man har på fastlandet. Vi har ett batteri av åtgärder, men vi har inte juridiskt rätt att gå in i de här ungdomarnas liv och stödja dem och familjerna.

Annika Hambrudd håller med om att det saknas samordning för att fånga upp ungdomarna.

– Men sedan handlar det om individens rätt, hur mycket ska vi registrera?

Katrin Sjögren invänder:

– Om man inte vågar ta det där sista steget, det tycker vi är fel.

”Inte bra utbildningspolitik”

Katrin Sjögren lyfter upp att landskapet har en ”minst sagt” utmanande situation ekonomiskt.

– Nu ska gymnasiet få mer pengar samtidigt som de ska spara. Vad tror du, utbildningsministern, att man drar in på? En stor del av gymnasiets budget är personella resurser.

Liberalerna vill finansiera en kostnadsfri gymnasieutbildning genom att göra om systemet för studiestöd.

– Både i Finland och Sverige blir nu gymnasieutbildningen kostnadsfri, men inte på Åland. Det är inte speciellt bra utbildningspolitik, säger Katrin Sjögren.

”Ska inte vara klassfråga”

Annika Hambrudd menar att det inte skulle räcka att ta bort studiestödet för att finansiera reformen.

– Vi är en borgerlig regering och vi tycker att det också finns en poäng och ett ansvar kring att den studerande bekostar en viss del av gymnasiet. Liberalerna anser att de studerande inte skulle bekosta något över huvud taget, säger hon och fortsätter:

– Vi tror att individen själv kan ta ett visst ansvar. Vi har utvecklat Ålands gymnasium på ett väldigt bra sätt som vi faktiskt kan vara riktigt stolta över. Vi satsar på själva utbildningen, och det viktiga för oss är att det inte ska vara en klassfråga huruvida du kan studera vidare. 

Hur motiverar du det, att det finns en poäng i att det ska kosta men att det inte ska vara en klassfråga?

– Det finns ett syfte också med att den studerande tar ett eget ansvar till att införskaffa vissa saker, men det som är det viktiga för LR är att vidarestudier till gymnasiet inte ska vara en klassfråga. Om man jämför vad utbildningarna kostar är Ålands lyceum och en linje på yrkesgymnasiet de stora bekymret eftersom det där krävs en egen dator. Det är en dyr investering och det är där vi behöver säkerställa att man har tillgång att köpa en.

Katrin Sjögren invänder:

– Jag tycker att det är ett klassiskt vänsterargument att man tycker att det inte ska vara någon klasskillnad.