Dagens bild i Backspegeln är drygt 102 år gammal. Fotografiet verkar ha tagits den 25 juni 1922 under den stora sångfesten i Mariehamn. De finlandssvenska sångfesterna under 1920-talet var en viktig del av kulturlivet. Festerna var inte bara en musikalisk manifestation, utan också en språklig och kulturell plattform för att ena de svenska krafterna i Finland. Inför musikfesterna byggdes en tillfällig scen för köruppträdanden i Öhbergska backen. Scenen under festen 1922 var magnifik i sin storlek och utformning. På bilden är det dock en folksamling utanför Badhusrestaurationen som dokumenterats. En blyertsanteckning på kortets baksida berättar att folksamlingen bevittnar ”Delsbostintan” som ”berättar bygdemål i Badhusparken”. Enligt annonser inför evenemanget skulle uppträdandet ske inomhus i festsalen, men kanske den stora publiken och det vackra vädret gjorde att det hela hölls utomhus.
Delsbostintan var en pseudonym för Ida Albertina Gawell-Blumenthal. Hon var född 1869, dotter till en präst i Arbrå församling, tio kilometer norr om Bollnäs i Sverige. Hon började i medlet av 1890-talet uppträda under sin pseudonym på Skansen med historier och sånger från Hälsingland. Ida turnerade sedan runt i Norden och vid två tillfällen även i svenskbygderna i USA. Hon besökte Åland också under sångfesten 1923. Ålänningarna kunde även höra henne i radioutsändningar. Ålandstidningen rapporterade till exempel i februari 1941 att man kunde lyssna till Delsbostintans skolminnen i Stockholms lokalradios utsändningar. År 1929 belönades Ida Gawell-Blumenthal med en kunglig medalj för sina kulturella insatser och 50 år efter sin död hedrades hon med en staty på torget i Delsbo.
Badhusrestaurationen i Badhusparken var inte bara en restaurang, utan fungerade nästan som ett kulturhus i staden. I den stora festsalen kunde konserter och teaterföreställningar hållas och lokalen användes ibland för konstutställningar. Den var egentligen den andra restaurangen för badanstalten. Den första revs efter några år eftersom den var för liten, och ersattes 1897 med en långsträckt huskropp ritad av Lars Sonck. Huset hade en tredelad plan med festsal och sällskapsutrymmen i södra ändan medan köket låg i norr. När Svenska konsulatet skulle byggas på 1950-talet revs komplexet.