Åland är långt efter närliggande regioner när det gäller digitalisering. Nu vill näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) skapa en långsiktig grund för att ställa om landskapet.
– Det är inget flashigt, utan hårt arbete från grunden, säger han.

I årtionden har de åländska politikerna konstaterat att det offentliga Åland halkat efter omvärlden när det gäller att digitalisera sina förvaltningar. Insatser och utredningar har gjorts, arbetsgrupper har tillsatts – men fortfarande ligger Åland långt efter omkringliggande regioner.

I dag ska lagtinget behandla landskapsregeringens (LR) meddelande om ”förvaltningens fortsatta digitalisering”, och närings- och digitaliseringsminister Fredrik Karlström hoppas att utvecklingen nu ska ta fart.

– Vi är en bra bit efter, det måste man säga. Området har inte prioriterats även om man vetat om läget. Jag tror att det handlar om att man inte haft kompetensen och förståelsen, för det är ett komplext område och inte alls enkelt.

Han säger att LR inte haft en digitaliseringsagenda sedan Danne Sundman blev it-minister 1999. Och trots att det funnits ministrar med ansvar för digitaliseringen har inte jobbet blivit gjort, enligt Karlström.

– Frågan har varit prioriterad men den är så komplex. Ofta har det blivit att man gjort något som snabbt ska ge resultat, som en kommission, en parlamentarisk kommitté eller ett hackaton. En snabb grej som visar att man har fokus på området, men det har inte visat hur allt hänger ihop och inte ändrat människors tankar kring digitaliseringen.

21 miljoner

I meddelandet gör LR jämförelser med Färöarnas och dess digitaliseringsresa. Där satsade man motsvarande 21 miljoner euro mellan 2015 och 2020 för att digitalisera sin förvaltning.

Går det att tro att landskapet kan frigöra så stora summor för digitaliseringen på Åland?

– Jag tror faktiskt det, för det här är något där alla politiker oavsett parti konstaterat att vi är efter. Det är inget alternativ att vi inte digitaliserar oss. Färöarna är ett rysligt intressant exempel. De hade likt oss en bra teknisk infrastruktur, med bredband och mobilt bredband, men den offentliga servicen var eftersatt.

– Då tog man beslut att prioritera, vilket också gjorde att många färöingar runt om i världen med kompetens inom området flyttade hem, säger Fredrik Karlström.

Ägarproblem med Åda

En av de största digitala satsningarna det offentliga Åland gjort hittills är att skapa Åda Ab, men en rapport som presenterades i höstas konstaterade att bolaget inte används tillräckligt mycket. Såväl kommuner som kommunförbund och delar av landskapsförvaltningen har valt att inte vända sig till Åda, som samägs av landskapet (50 procent), Mariehamns stad (25) och övriga kommuner (25).

– Det är väldigt viktigt att få Åda på rätt. Flera har konstaterat att det delade ansvaret är ingens ansvar. Att landskapet äger 50 procent, staden 25 och kommunerna 25, det är en inbyggd dysfunktionalitet i det. Jag ser också att det på sikt behöver finnas en ägare och att man ger bolaget ett tydligt mandat och uppdrag.

I meddelandet resonerar LR kring att skapa lagar för att, likt i Finland och på Färöarna, tvinga kommunerna och landskapsförvaltningen att använda gemensamma stödtjänster.

Nya arbetsgrupper

I meddelandet föreslår LR vägar framåt där man vill tillsätta en parlamentarisk grupp och fyra arbetsgrupper för att strukturera det fortsatta arbetet.

Det låter som att utvecklingen kan ta tid, trots att Åland redan ligger långt efter?

– Visst är det så, men det här måste göras rätt nu. Vi har inte råd att riskera att man igen gör något politiskt för att det sitter en speciell minister på en speciell post. Arbetet måste baseras på fakta, kunskap och expertis, säger Fredrik Karlström.

– Vi kan ta hjälp av färöingarna med allt de gjort fel, samma sak med nationerna väst och öst om oss, så vi kan göra saker bra mycket snabbare än de gjorde.