Sara Nilsson berättar att Dumpen existerar som ett skydd för minderåriga och som en påtryckning för att det ska bli brottsligt att kontakta minderåriga i sexuellt syfte i Sverige.

– Vi tycker inte att det behövs ett brottsoffer för att brottet ska vara fullbordat och på det här området skiljer sig Sverige från många andra länder. I andra länder skyddar man barn i förebyggande syfte.

Dumpens metoder har både hyllats och kritiserats i den svenska debatten. Kritiken handlar framför allt om att personer som de facto ännu inte gjort sig skyldiga till brott hängs ut.

Hur motiverar ni era metoder?

– Med att det enligt svensk lagstiftning inte är ett brott att som vuxen kontakta barn i sexuellt syfte. Hade det varit det hade vi inte existerat. Media i Sverige kan hänga ut allt från nazister och svindlare till läkare som missköter sitt jobb. Det går alldeles utmärkt, men när det handlar om vuxna personer som vill våldta barn är det kontroversiellt. Det tycker vi är väldigt märkligt.

Parallellt universum

Sara Nilsson säger att Dumpen arbetar med ett stort antal konton på sociala medier där man gör det uppenbart att personen bakom är minderårig. De var så man kom i kontakt med det åländska paret.

– Vi får också in en hel del tips. Vuxna som tar kontakt med barn är mycket vanligare än vad många tror. Det är som ett parallellt universum.

Är det vanligt att personer jobbar i par?

– Nej, det är det inte. Det är inte heller jättevanligt med kvinnor, men det händer.

Är det här första gången ni stöter på personer från Åland?

– Nej, det är det inte. Det finns ett annat fall men konfrontation har inte skett. Jag kan inte gå in på mer om den saken.

”En katastrof”

Sara Nilsson har inte varit i kontakt med polisen på Åland men hon tycker det är bra att en brottsutredning gällande misstänkt lockande av barn i sexuella syften inletts.

– Det är precis de verktygen som inte finns i Sverige. Här kan inte polismyndigheten ta initiativ och föregå saken, utan det behövs en minderårig målsägande som blivit utsatt för brott. Det tar också väldigt lång tid när polisen väl inleder sina förundersökningar. Det finns exempel där det tagit fyra–fem år. Det svenska samhället är en katastrof när det kommer till att skydda barn, och det är därför vi jobbar som vi gör.

Läs också: Par misstänks för barnpornografibrott.