EU-kommissionen har beslutat att stödet till Ålands Industrihus var olagligt.
Landskapsregeringen har i sin tur beslutat att stödet ska betalas tillbaka - en faktura har till och med skickats.
Trots det vägrar bolaget. Nu talar styrelseordföranden Harry Jansson ut om skälen.
NÄRINGSLIV Styrelsen i Ålands Industrihus har bestämt sig. EU-kommissionens beslut och Högsta förvaltningsdomstolens dom ska överklagas. Det har Ålandstidningen berättat tidigare.
Anledningen? Skälen är flera.
- Först har vi fakturan. Vi har fått en faktura på 6,3 miljoner euro, men vi vet att det handlar om mer pengar än så, samtidigt som vi vet att det riktiga beloppet är lägre än de 8,4 miljoner som det talas om i beslutet, säger Harry Jansson, styrelseordförande i Ålands Industrihus som äger Itidenhuset.
Därmed handlar det, enligt Jansson, om en betydande osäkerhet.
- Rättssäkerheten kräver att vi får en slutlig summa som ska återbetalas.
Därför har fakturan reklamerats. Fast det är inte bara därför.
- Orsaken till reklamationen är att vi kommer att överklaga, alltså besvära oss mot kommissionens beslut om att det är fråga om olagligt statsstöd. Vi anser att vi har goda skäl för att göra en så kallad processinvändning.
Ifrågasätta beslutet
Och när man nu tänker överklaga själva grundbeslutet, att stödet var olagligt, kan man ju inte acceptera de beslut som följer på det, menar han.
- Vi måste ju då ifrågasätta de övriga beslut som baserar sig på det här ursprungsbeslutet. Vi kan ju inte bara acceptera dem då.
Ett annat problem är att lagen ställer till det, menar Jansson.
- Vad gäller LR:s beslut handlar det här helt enkelt om att vi påpekar att aktiebolagslagen måste styra hur en återbetalning ska förverkligas, det har man bortsett från från EU-kommissionens sida.
Men vänta nu. Landskapsregeringen har ju bestämt att pengarna ska betalas tillbaka. Du är ordförande för styrelsen som väl måste följa ägarnas direktiv? Om jag ägde ett bolag där styrelsen inte lydde mig skulle jag sparka allihop.
- Ja, och det har vi hela tiden sagt till huvudägarna. Finns det minsta tvivel om att det vi och vd gör inte sköts på ett korrekt sätt ska de byta ut oss omedelbart.
- Visst, ägarna har beslutat att pengarna ska betalas tillbaka. Men de anser sig vara förpliktade till det av två skäl; dels EU-kommissionens beslut, dels HFD-beslutet där man konstaterade att det fanns felaktigheter i hanteringen. Landskapet har en svår sits. De är både ägare och verkställare av kommissionens beslut. Som myndighet har de beslutat att så här måste beslutet verkställas, men som ägare har de både ett intresse och en skyldighet av att aktiebolagslagen och ägarna, skattebetalarna, kommer ur det här så bra som möjligt.
Inget formellt beslut
Förresten, menar han, har man fortfarande inte formellt delgivits EU-kommissionens beslut. Det enda man har att gå på är förhandsbeskedet.
Så vad säger ägarna?
- De har i alla fall inte opponerat sig. De har inte opponerat sig mot att vi tänker överklaga. Om vi inte hade överklagat hade bolaget fått likvideras.
Vore det inte lika bra då?
- Vi måste få ett pris på Itiden som motsvarar det verkliga värdet. Annars dumpar man ut en fastighet på 4.300 kvadratmeter på marknaden. Det om något vore att förvränga konkurrensbilden. Men bolagsstämman den 26 oktober får ge besked om det här är den enda möjliga vägen.
Valde ni datumet för att undvika att det här blir en valfråga?
- Nej, dels har kommissionens beslut fortfarande inte delgivits oss, dels har kommissionen inte gett någon respons på hur stort återkravet ska vara. Det är lätt att räkna ut hur stort aktievärdet har varit, men garantivärdet är svårare att bedöma - hur det har påverkat marginaler och sådant. Det är ett frågetecken.
Vi har kontaktat experter på EU-rätt och statligt stöd. Och den samlade bilden är att beslutet måste överklagas.
Men det kostar ju också en massa pengar.
- Vi måste komma ihåg att kommissionen har suttit på det här ärendet i fem år. Allting finns redan beskrivet. Det kommer inte att krävas mycket för att få klart vårt besvär. Vi är inte oroliga för kostnadssidan. Och vi får inte låta några tusenlappar i försvarskostnader hindra oss att hävda den lillas rätt.
Utan att diskutera
Vill man veta vad landskapsregeringen tycker om saken får man läsa mellan raderna i ett dokument som näringsminister Torbjörn Eliasson skickat ut.
Punkt ett i dokumentet lyder "ÅIH:s styrelse kallade till stämman utan att diskutera med ägarna på förhand". Punkt två lyder "Jag anser att kommunikation med ägarna är viktig inför en bolagsstämma som har att fatta tunga beslut".
Alltså har bolagsstyrelsen inte pratat med ägarna innan de utlyste bolagsstämman.
Så mycket mer vill Eliasson inte säga om saken.
- Det är viktigt att kommunicera på förhand.
Ska man tolka det som att du är kritisk till styrelsens agerande?
- Jag anser att kommunikation med ägarna är viktig inför en sådan här bolagsstämma.
Har du förtroende för styrelsen?
- Ja, det har jag.
Men de har alltså beslutat om ett överklagande utan att ha pratat med ägarna först?
- Det är det vi måste diskutera med dem, och det tänker jag inte ta offentligt. Därför har jag kallat till möte i morgon (alltså i dag, red anm). Då kommer vi att få förklaringar av styrelsen. De måste få motivera sig varför de har fattat de här besluten.
Mötet är inte offentligt?
-Nej, nej. Så gör man inom alla företag på det sättet att man inte gör allting offentligt.
Men 84 procent av bolaget ägs av skattebetalarna.
-Det har ingen betydelse. Så om du tänker efter nu, vad har hänt? Jo, nu görs det storpolitik av det här inför valet. Det var precis det jag inte ville skulle hända. Vi måste optimera nyttan för både dem som utnyttjar lokalerna, för ägare och skattebetalare. Då måste man tillsammans lösa de här frågorna. Inte via en sluggerdebatt i media.
Styrelseordföranden, Harry Jansson, säger att ni inte opponerat er mot överklagandet. Stämmer det?
- Vi ska analysera det här tillsammans med styrelsen och då får de förklara sig.
Hade det inte varit trevligt om de hade pratat med dig först?
- Det kan man tycka och därför ska vi diskutera saken i morgon.

Fredrik Granlund