Med torra framtidsprognoser och höjda utsläppsrätter hotar elpriset att skjuta i höjden i hela Norden nästa år.-Det åländska elpriset följer resten av den nordiska nivån, säger Henning Lindström vd på Ålands energi.
ENERGI Elpriset har gått upp något under hösten och med nya prognoser som lovar lite nederbörd inför vintern riskerar priset att höjas ytterligare.
Vidare skärper EU reglerna för koldioxidutsläpp och förväntas höja priset på utsläppsrätterna för perioden 2008-2012. Oljepriset ligger fortsättningsvis på en hög nivå.
-Priserna har legat relativt lågt under sommaren, men har under hösten stadigt gått upp, säger Jan Kahlroth, vd på Kraftnät Åland.
-Bara under senaste veckan har priserna stigit med tio procent, konstaterar Henning Lindström.
50 procents höjning
Privatekonomisajten E24 ekonomi uppger att elpriset riskerar at höjas med så mycket som 50 procent nästa år. Som främsta orsak anger man de nya utsläppsrätterna.
Man köper utsläppsrätter för fyraårsperioder och nästa period löper mellan 2008 och 2012.
Marknaden räknar i dag med kraftiga prishöjningar på utsläppsrätterna, vilket då får direkt genomslag på elpriset.
-I dag kostar en utsläppsrätt på den nordiska elmarknaden Nordpool för år 2007 runt 0,40 euro. Men om man vill köpa i förväg för 2008 är priset nästan 20 euro, säger Kahlroth.
I Sverige har man som tumregel att när elbolagen köper utsläppsrätter för en euro ökar det elpriset till konsumenten med ett halvt öre per kilowattimme. Således riskerar bara prishöjningen av utsläppsrätterna höja elpriset med 10 öre per kilowattimme.
-Detta innebär kortsiktiga kostnader för företag då man måste göra åtgärder för att minska utsläppen. EU höjer utsläppsrätterna helt enkelt för att det ska löna sig att vara miljömedveten som företag, funderar Kahlroth.
Tillgång och efterfrågan
Henning Lindström konstaterar att det i dag ser ut som att man gör bäst i att teckna fasta prisavtal på el om man ser till utsikterna för nästa år.
-Nederbördsprognoserna för den närmsta tiden är nere på 50 procent av det vanliga, men det är förstås omöjligt att säga någonting om framtiden med säkerhet, understryker han.
Elpriset är marknadsprissatt och följer direkt nivåerna av tillgång och efterfrågan.
Den största importen av el till Åland kommer från Vattenfall i Sverige. För att Vattenfall ska kunna producera el krävs att det finns vatten i deras magasin. Utan nederbörd blir vatten en bristvara och elproduktionen minskar.
När elprodukionen minskar och vintern står för dörren ökar efterfrågan men inte tillgången, och således stiger priserna.
Den egenproducerade elen som finns på Åland kommer främst ur vindkraft och framställningen påverkas således inte av nederbördsmängden, men prissätts efter nordiska nivåer.
Dyr reservkraft
Åland importerar även en stor del el från Ryssland och Baltikum. Om tillgången från öster skulle minska skulle det även påverka priset.
-Som sista reserv på Åland har vi dieselkraftverk. I Norden i stort är den sista inkopplade enheten naturgasframställning. Båda dessa metoder är dyrare än vatten- och vindkraft samt import, säger Kahlroth.
Priserna stiger överlag i Norden som en effekt av att elhandeln globaliseras. Priserna närmar sig nivåerna i södra Europa då nätet flyter ihop på ett bredare plan. Södra Europa har inte samma basutbud som Norden.
Med en varm vinter blir elförbrukningen låg och tvärtom.
-Man får hoppas på det bästa och så gäller det förstås att spara, konstaterar Jan Kahlroth.
-Man ska också komma ihåg att elmarknaden funkar precis som alla andra börser och arbetsplatser. Framtiden består av prognoser och spekulationer och priserna kan ju också sjunka i framtiden, avslutar Henning Lindström.

Ålandstidningen