I december gick landskapsregeringen (LR) ut med att de åländska hushållen, som haft höga elräkningar i vinter, ska kompenseras. Men ärendet är inte helt okomplicerat. Behörigheten över elstödet är nämligen nära förknippad med lagen om tillfällig skatt på elbolagens vinster. Och det är här det blir krångligt.
LR hävdar att behörigheten kring elskatten är åländsk, det eftersom det rör sig om en typ av näringsskatt. Finansministeriet anser å sin sida att skatten är en statsskatt och således faller under finländsk behörighet. Ministeriets syn på saken har fått stöd av Ålandsdelegationen i ett utlåtande.
I januari lämnades så ett lagförslag som rör tillfällig skatt på vinster inom elbranschen till lagtinget. Finans- och näringsutskottet har nu gett sitt betänkande om förslaget och ärendet finns med på listan när lagtinget sammanträder i dag.
Hört nämnd
Vad gäller behörighetsfördelningen har utskottet hört både självstyrelsepolitiska nämnden och professor emeritus Olli Mäenpää. Utskottet skriver i sitt betänkande att man delar nämndens och Mäenpääs slutsats att den föreslagna landskapslagen hör till lagtingets behörighet.
När det gäller kompensationsåtgärder som är riktade till konsumenterna noterar utskottet att riksdagen under hösten och vintern antagit flera lagar. En av dem är lagen om retroaktiv kompensation till hushåll för höga elpriser, medan en annan ny lag rör förlängning av betalningstiden för elenergiräkningar samt temporärt stöd för elbolagens likviditet.
De här åtgärderna anser LR är åländsk behörighet, men motsvarande lagstiftning har ännu inte lagts fram på Åland.
Avvaktar
Utskottet skriver också i sitt betänkande att åländska konsumenter erhåller stöd om stödformen är finländsk behörighet eller ingår i ett större nationellt system. Utskottet har fått information om att LR vill invänta en slutlig bedömning av lagstiftningsbehörigheten ”innan man planerar eventuella vidare åtgärder riktade till konsumenterna”.
Det handlar helt enkelt om att se om landskapslagstiftningen går igenom lagstiftningskontrollen. De landskapslagar som lagtinget klubbar sänds alltid till presidenten för kontroll av behörigheten, och före det ska Ålandsdelegationen, och i vissa fall även högsta domstolen, ge utlåtanden.
Och det här kan ta ett tag, säger finansminister Roger Höglund (C).
– Man brukar räkna med tre till fyra månader och jag vet inte om sommaren som nu kommer emot inverkar.
Får man behörigheten klarerad kan man sedan göra eventuella anpassningar enligt åländska förhållanden, säger Roger Höglund.
– Sedan finns det också den andra biten, som gäller stödsidan.
Är tanken att ålänningarna ska få tillgång till samma, alltså likvärdiga stöd, som man fått i Finland?
– Det är för tidigt att säga. Vi har diskuterat från och till och sagt när vi vet mer om behörighetsfrågan tar vi ställning till det andra.
LR:s lagförslag
• LR vill stifta en landskapslag om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen. Det betyder att EU-förordningen om en krisinvention för att komma till rätta med de höga energipriserna skulle genomföras på motsvarande sätt som i Finland. Det handlar alltså om en egen lagstiftning, men den antas i form av en blankettlag.
• Förslaget är att införa en tillfällig skatt på 30 procent som gäller elföretags vinster för skatteåret 2023. Till de skatteskyldiga räknas här företag som producerar el och företag som säljer el för återförsäljning eller direkt till slutförbrukarna. Skatten gäller ”det resultat av elaffärsverksamheten som överstiger en intäkt på tio procent beräknat på beloppet av det egna kapital som är bundet i elaffärsverksamheten”.
• LR förslår också en tillfällig skatt på 33 procent gällande vinster under skatteåret 2023. Skatten skulle omfatta företag inom sektorn för fossila bränslen, och vars omsättning till mer än 75 procent genereras från till exempel utvinning av naturgas eller råolja.
Källa: Finans- och näringsutskottets betänkande.