Råoljepriset Brent steg efter krigsutbrottet med nära tio procent till 105 dollar per fat, den högsta nivån på åtta år. Den amerikanska WTI-oljan gick upp till över 95 dollar. Naturgaspriserna i Europa rusade med omkring 40 procent till de högsta nivåerna sedan strax före jul.
Ryssland är världens tredje största oljeproducent och står för omkring en fjärdedel av Europas oljeförsörjning, och en dryg tredjedel av Europas gasbehov. Flera länder är beroende av gas för både uppvärmning och elproduktion, bland annat Italien, Tyskland, Slovakien och Ungern. I det gasberoende Tyskland rusade spotpriset på el med 30 procent i torsdags.
Liten avmattning
Enligt elhandlaren Linus Dolke på Mariehamns Energi var utvecklingen lugnare i går fredag.
– Priserna har fallit tillbaka litet, men osäkerheten är jättestor. Det är en svår situation. Här i Norden har vi en bra energiförsörjning, men vattenmagasinen är mindre än de brukar vara. Får vi regn och blåst så klarar vi oss ganska bra, men det får inte blåsa för hårt.
Det kommer även uppgifter om att företag och föreningar i Finland har börjat lämna Teboil, som ägs av ryska oljebolaget Lukoil, och går till andra leverantörer. Från bensinmackarna kommer också rapporter om en kraftig ökning av bränsleförsäljningen senaste två dagarna, sannolikt på grund av bunkring och oro för högre priser.
Betydande exportörer
Högre energipriser påverkar även transporter och konstgödsel, vilket hotar att höja livsmedelspriserna ytterligare. Världsmarknadspriset på vete steg i fjol med 34 procent och futurpriset på Chicago-börsen är nu det högsta på tio år.
Spannmålspriserna drivs upp när exporten från Ukraina och Ryssland stoppas. De står tillsammans för 30 procent av världens veteexport och är också stora producenter av korn, majs och solrosolja. Även metallpriserna drivs upp, eftersom Ryssland är en stor exportör av framför allt aluminium, koppar och nickel.
