I del fyra av seminarieserien “25 år i EU - åländska erfarenheter” av Ålands Fredsinstitut diskuterades miljö och vårjakt. Politices magister Petra Granholm presenterade en studie där hon bland annat har talat med tjänstemän som hävdar att strängare miljöregelverk har gjort att deras jobb har blivit lättare de senaste åren.

– Nu lägger man vikt vid den biologiska mångfalden i sig, medan men förut i huvudsak såg till människans behov av rekreation, säger Petra Granholm.  

Ett mer miljömedvetet EU har haft många positiva effekter på lokal nivå på Åland menar hon. Ett exempel är de trygga badstränderna.

– Vi kan bada tryggt på våra stränder tack vare badvattendirektivet från EU.  

Hon menar även att miljölagstiftning i övriga EU-länder kan vara till nytta för Åland i gränsöverskridande frågor som Östersjön och nämner att det inte är lagstiftningen i sig som är problemet när det kommer till miljöfrågor i EU.

– Det är inte brist på lagstiftning utan snarare finns det luckor i implementeringen, säger hon.  

Vidare lyfter hon en metafor:

– EU är motorn, bränslet och vägen för den åländska miljölagstiftningen och genomförandet. För Åland handlar det om att hålla samma styrning som de andra medlemsstaterna, men kan vi köra om dem?

Vårjaktens relevans

Masterstuderande Linn Simonsson forskar i vårjaktens relevans i Ålands EU-medlemskap. Hon lyfter att vårjakten har stor betydelse för Åland av många orsaker och att det inte verkar finnas något motstånd mot vårjakten på Åland.  

– Det verkar finnas en viss avsaknad av opposition på Åland vilket pekar på ett tyst motstånd. Man tycker att beviljande av jakt är okej så länge artens bestånd bevaras, säger Linn Simonsson.  

Hon anser att det finns en konfrontation kring hur EU direktiven ska tolkas.  

– Det finns en viss frustration för att det inte går att förutse vad kommissionen ska göra härnäst.  

Petra Granholm nämner att EU-rätten är i ständig utveckling och att vårjakten är ett av dessa områden. 

Att det finns en konflikt med EU i frågan om vårjakt är det ingen tvekan om. Linn Simonsson säger att Åland betonar vikten av den lokala kunskapsbasen.  

– Landskapsregeringen vill värna om det lokala samarbetet med tredje sektorn. Ålands organisation där man tar in lokala aktörer som partners är ett koncept för att lyckas med implementering, säger hon.  

Inte alltid smärtfri

Roger Nordlund håller med om att mötet mellan EU och Åland i vårjaktsfrågan inte alltid har varit smärtfri.

– Det är en resa som innehållit motgångar och allt för många utmaningar. Som tur är finns det fantastiska människor som vill kämpa för den unika skärgården vi har, säger han.  

Lucas Wideman, grundare av sjöfågelprojektet Ådans vänner, ställer sig kritiskt till EU:s hantering av vårjakten.  

– I 25 år har man satsat resurser på det här men vad har man lyckats göra? Man har infört att max 2.000 duningar skjuts på våren, men vad skulle man ha kunnat gjort för verklig nytta för alla sjöfågelarter? Här har man verkligen misslyckats i min mening, säger Lucas Wideman.  

Ett annat problem enligt honom är att man inte lyckats se kopplingen mellan jakten och viltvården.

– EU:s dom är att vi inte har lyckats bevisa att jakten är ett krav för att vi ska fortsätta med viltvårdsåtgärderna. För att bibehålla en långsiktig tradition och motivation behöver jakten få fortsätta i en begränsad och kontrollerad form, säger Lucas Wideman.  

Enligt honom har Åland, trots fina argument, misslyckats med att föra fram budskapet om vårjaktens relevans.  

– Vi borde ha försökt få stöd från stödorganisationer med pondus i frågan för nu har man ganska enkelt kunna köra över oss.  

Roger Nordlund anser att Ålands representation i Bryssel borde förstärkas för att lyckas föra fram frågor som till exempel vårjakten på ett övertygande sätt.

– Vi borde ha en större och aktivare närvaro i Bryssel. Vi kanske måste lära oss att ta för oss mer och avsätta mer resurser, säger Roger Nordlund.