Redan i onsdags enades EU:s ledare om ett första sanktionspaket mot den ryska staten, politiker och banker – i går skärpte man till sanktionerna ytterligare under ett extrainsatt möte i Bryssel. Det berättar Ålands röst i EU, landskapsregeringens ministerråd i Bryssel, Anton Nilsson.

De 27 EU-länderna visar upp en bred och enad front i och med sanktionspaketet som bland annat innefattar åtgärder mot Rysslands finans-, transport- och energisektorer.

– EU har ju förväntat sig att det här ska hända, och när Ryssland gick till en fullskalig attack kunde man agera snabbt och ta nästa steg som täcker att stort antal områden – även om man ännu inte löper linan ut, säger Anton Nilsson till Ålandstidningen.

Kan du, i lekmannatermer, förklara varför EU väljer ett något återhållsamt angreppssätt trots Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina?

– Det finns två huvudsakliga förklaringar. Den ena är att EU-ledarna på det här viset signalerar att man ännu inte har spelat ut alla sina kort och på det sättet visar att förhandlingarna inte tar slut här. Den andra förklaringen är att det i alla sanktioner alltid finns sådant som drabbar både Ryssland och EU-länderna själva.

Gasbetalningar sker via Swift

Ett av korten som EU fortsättningsvis har på handen är att utestänga Ryssland från det globala betalningssystemet Swift. Anton Nilsson förklarar anledningen till tveksamheten gällande Swift:

– All den ryska gas som importeras till EU, och som vi är relativt beroende av, betalas genom Swift-systemet. Det är en faktor som helt klart spelar in.

Han menar ändå att man inom EU nu, mer än någonsin tidigare, är beredd att lägga dylika praktiska problem och egenintressen åt sidan om så skulle krävas.

– Och Rysslands mål kanske är att splittra EU och västvärlden, men effekten verkar bli den motsatta i och med att EU nu är mer enat än någonsin.

Han poängterar också att sanktionspaketet – även om man ännu inte löper linan ut – är det största och skarpaste paketet någonsin på EU-nivå.

Men vad mer än en fullskalig invasion genom både landtrupper och flyganfall krävs för att man ska spela ut alla sina jokrar?

– Det är en fråga som många, inklusive Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, har ställt sig. Och jag vet faktiskt inte svaret. Ryssland har, som du säger, redan gått så långt man kan och jag har svårt att se hur man kan trappa upp attacken. Men jag kan ha en viss förståelse för att man inte vill bränna alla sina verktyg på en gång, det ligger ett enormt ansvar på EU att fortsätta förhandlingarna även om det har visat sig hopplöst.

Påverka på Åland

Kan man alltså räkna med ytterligare sanktioner?

– Min bedömning är att det antagligen kommer ytterligare ett paket. Men det är viktigt att konstatera att det här är långt ifrån ett svagt sanktionspaket, den saken är det inget snack om. Bland annat drabbas 70 procent av den ryska bankmarknaden av detta, vilket är ett enormt slag.

Hur påverkar de redan införda sanktionerna Åland?

– Det är fortfarande lite för tidigt att sia om, men lite längre fram kan Åland absolut påverkas.

Ukrainas utrikesminister, Dmytro Kuleba har redan krävt att Ryssland stängs ute från Swift och på torsdagen gick också Estland, Lettland, och Litauen samman och krävde ett utestängande.

I USA däremot säger president Joe Biden att en sådan åtgärd inte är aktuell just nu – också Tysklands förbundskansler, Olaf Scholz, vill behålla Swift-alternativet i rockärmen för senare användning.

Tisdagen den 1 mars ordnar Europaparlamentet ett extrainsatt plenarsammanträde för att diskutera den ryska invasionen av Ukraina.