Att man ska göra upp ett testamente vet de flesta varför det görs. Men att man kan göra upp en intressebevakningsfullmakt är inte lika känt eller hur man gör upp en sådan.

– Alla borde göra en intressebevakningsfullmakt i händelse av sjukdom, olycksfall eller andra orsaker. Fullmakten ger den person man själv sett ut rätt att ta hand om personliga angelägenheter, ekonomi, vårdfrågor och annat då man själv inte klarar av att göra det längre, säger Fia Hagelberg, verksamhetsledare vid Demensföreningen.

Ofta tänker man att det är make eller maka, barn eller annan nära anhörig som tar hand om en ifall man blir så sjuk att man inte klarar av att ta hand om sig själv

– Det är dock ingen självklarhet om man inte gjort upp en intressebevakningsfullmakt. Då kan en allmän intressebevakare utses i stället, säger Fia Hagelberg.

Det viktigaste är att göra upp fullmakten i god tid, så länge man förstår innebörden i sina handlingar, det vill säga att man har förmågan att på ett giltigt sätt fatta beslut som gäller en själv och ens egendom.

– Speciellt vid fall där det finns en demenssjukdom kan det bli diskussioner. Är personen ännu kapabel att veta vad den gör och vem den ger tillåtelse att agera i den sjuka personens ställe. Att då göra upp en intressebevakningsfullmakt i ett så tidigt skede som möjligt är viktigt, säger Fia Hagelberg.

Vid ett sådant tillfälle kan man bifoga ett läkarutlåtande med fullmakten. Den ska sedan förvaras på en säker plats som fullmaktstagaren känner till i väntan på att den behövs. Då ska den föras till magistraten för registrering och där kommer man även att begära ett nytt läkarintyg över personens hälsa som beskriver att aktuell person inte kan ta hand om sina personliga angelägenheter längre.

– Frågan är om det alltid måste finnas ett läkarintyg med då fullmakten görs upp eller inte. Vid magistraten hävdar man att det behövs när det handlar om personer som fått en demenssjukdom. Därför är det viktigt att man får klara direktiv, säger Fia Hagelberg.

Upprättande av fullmakt

Med en intressebevakningsfullmakt kan man även sköta bankärenden. Det räcker om det av fullmakten klart framgår att det till den befullmäktigades uppgifter hör att ombesörja fullmaktsgivarens ekonomiska angelägenheter, och att man inte i fullmaktens anvisningar infört begränsningar i hur bankärendena sköts.

Vem kan gör upp en intressebevakningsfullmakt?

– Man kan göra upp den själv om man känner att man har kunskapen. Den ska upprättas på ett korrekt sätt och att anlita en jurist kanske är det bästa. Men vill man göra fullmakten själv är boken ”Hur tryggar jag att min vilja blir respekterad”, en god informationskälla. Där får man goda råd. Boken finns att låna på Handicampen, säger Fia Hagelberg.

Viktigt är att man får med alla viktiga punkter i fullmakten. Allt från vårdfrågor till ekonomi, egendomar, byte av boende och annat.

– Det får inte finnas några som helst tveksamheter i en intressebevakningsfullmakt, säger Fia Hagelberg.

Hon rekommenderar att alla friska personer, även yngre, gör upp en intressebevakningsfullmakt medan man kan.

Magistraten fastställer intressebevakningsfullmakterna

När en intressebevakningsfullmakt ska fastställas är det till magistraten på Åland man ska vända sig. En förutsättning för fastställande av en fullmakt är att den som undertecknat fullmakten på grund av sitt försämrade hälsotillstånd har blivit oförmögen att sköta sina ärenden.

Jennie Berglund, inspektör för förmyndarskapsärenden vid magistraten på Åland, berättar att man inte uppgör några intressebevakningsfullmakter eller förvarar dessa hos myndigheten.

– Det vi gör är att fastställa intressebevakningsfullmakten. Den träder i kraft först efter det. Det är den som utsetts till fullmäktig som gör en ansökan till oss, säger hon.

Till den ansökan ska ett läkarintyg bifogas där det framgår att fullmaktsgivaren på grund av sitt försämrade hälsotillstånd blivit oförmögen att sköta sina ärenden. Intressebevakningsfullmakten i original ska även den bifogas samt fullmaktsgivarens och/eller fullmaktsgivarens makes/makas utlåtande i saken. Fullmaktsgivarens utlåtande behövs om hen förstår fullmaktens betydelse och även maken/makan.

– Vid upprättandet av en intressebevakningsfullmakt rekommenderas det att man anlitar en sakkunnig, eftersom fullmakten ska uppfylla vissa formkrav. Detta är inte nödvändigt, eftersom handlingen kan upprättas självständigt. Men man behöver se till att intressebevakningsfullmakten uppfyller de lagstadgade kraven, säger Jennie Berglund.

Intressebevakningsfullmakten ska upprättas skriftligen och den som upprättar fullmakten ska själv underteckna den. När intressebevakningsfullmakten undertecknas ska två ojäviga vittnen samtidigt närvara. Även dessa ska underteckna fullmakten.

Av intressebevakningsfullmakten ska framgå:

- Att den innebär ett bemyndigande.

- I vilka ärenden fullmäktigen har rätt att företräda fullmaktsgivaren.

- Villkor för när fullmakten träder i kraft, om fullmaktsgivaren förlorar förmågan att sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna eller försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak.

De egentliga formbestämmelserna är dessutom följande:

- Fullmakten ska lämnas in skriftligen.

- Två ojäviga vittnen ska vara närvarande samtidigt som fullmaktsgivaren undertecknar fullmakten eller erkänner sin underskrift. Efter detta ska vittnena bestyrka handlingen med sina underskrifter.

- Vittnena ska veta att det är fråga om en intressebevakningsfullmakt.

Inget tydligt system för handläggande av intyg

På Minnesmottagningen utfärdar man, på begäran, utlåtanden om huruvida en person är kapabel till vissa administrativa åtgärder som till exempel att utfärda en intressebevakningsfullmakt, att upprätta ett testamente.

Frågan om ett utlåtande från läkare kan uppstå då juristen eller banken har eller får kännedom om att en individ har en minnessjukdom och juristen/banken är osäker på om personen ifråga är kapabel att i tillräckligt stor grad förstå den åtgärd som ska göras.

– Det finns mig veterligen inte något allmänt krav på läkarintyg i dessa fall så det är i praktiken upp till den instans som handlägger frågan att fundera på om ett läkarutlåtande behövs eller inte, säger Christian Andersson, överläkare vid Minnesmottagniongen på ÅHS.

Om det vid läkarbesök på Minnesmottagningen framkommer att patienten är i beråd att inom den närmaste tiden upprätta en intressebevakningsfullmakt, testamente eller liknande så kan mottagningen redan då, om patienten så önskar, utfärda ett intyg där det framgår att patienten är kapabel att upprätta en fullmakt/testamente för att underlätta förfarandet.

– Om vi då bedömer att patienten inte är kapabel att upprätta en intressebevakningsfullmakt brukar vi rekommendera att kontakt tas till magistraten för diskussion om direkt intressebevakning, säger Christian Andersson.

Inget rutinutfärdande

Behovet av dylika intyg har ökat på senare år i. och med att allt fler vill uppteckna intressebevakningsfullmakter.

– Vi tycker att det är bra och vi rekommenderar det även om det förstås är frivilligt att uppteckna en intressebevakningsfullmakt. Dock finns det, som Demensföreningen påpekar, en risk för godtycklighet i handläggningen av dessa ärenden eftersom det inte finns ett tydligt system för handläggning.

Om frågan kommer upp i samband med ett läkarbesök på Minnesmottagningen så är det oftast inte något större problem för dem att handlägga frågan, om frågan kommer upp i ett skede då det gått en lång tid sedan senaste bedömningen på Minnesmottagningen blir situationen mer komplicerad och kan kräva tidigareläggning av besök eftersom en ny bedömning kan behövas för att kunna uttala sig med säkerhet i ärendet då saker kan ha förändrats/försämrats sedan föregående besök.

– Vi utfärdar inte per rutin någon form av återkommande intyg över den kognitiva förmågan och inte heller någon form av intyg över den kognitiva förmågan vid diagnos, säger Christian Andersson.