SES är en för Åland helt ny digital tjänst, utvecklad och framtagen av bland andra forskaren, psykologen och specialisten på skilsmässor, Soren Sander vid Köpenhamns universitet. Tidigare i veckan presenterade han, tillsammans med Folkhälsans enhetsledare Sandra Jourdan och familjeterapeut Helena Wachowiak hjälpmedlet för par och familjer som genomgår en separation, eller skilsmässa. Med på länk finns också SES implementeringsrådgivare Linnea Strandell.

Enligt Soren Sander som också deltar via länk från Köpenhamn har han utvecklat och arbetat med systemet de senaste sju åren.

– Vi har forskat i effekterna av att använda SES som hjälpmedel vid en separation, och den absolut centrala frågan vi sökte svar på var hur stor hjälp programmet ger, säger han.

Stor testgrupp under ett år

För att få ett trovärdigt resultat gjordes ett av värdens största och bredaste test på området. I Norden slutar mellan 40 och 50 procent av äktenskapen i skilsmässa.

– Och en skilsmässa är en av de allvarligaste livskriserna vi kan gå igenom, endast en nära anhörigs död är mer stressande, enligt många tidigare undersökningar. Av den anledningen är det väldigt centralt att föräldrarna kan samarbeta – inte minst för barnens välmående, säger Soren Sander.

Av själva testgruppen på fler än 1.800 separerande par fick 50 procent använda SES som hjälpmedel, medan den andra hälften utgjorde en kontrollgrupp. Det man tittade på var deras mentala och fysiska hälsa efter tre, sex och tolv månader.

– Vår hypotes gick ut på att se en förbättrad hälsa hos paren som fick hjälp via SES, och det visar också resultaten med all önskvärd tydlighet.

Resultaten talar sitt tydliga språk, menar Soren Sander. Såväl social interaktion som mental och fysisk hälsa förbättrades i alla tre stadier för de som fick stöd genom SES, medan kontrollgruppens framsteg gick betydligt långsammare.

Fick kontrollgruppen klara sig helt på egen hand, eller var även den fri att söka annan, mer traditionell hjälp?

– Kontrollgruppen var fri att söka all annan tillgänglig hjälp, den enda assistansen de inte fick var just SES-systemet.

Reducerade sjukdagar

Fysisk smärta, som huvudvärk och magont är en vanlig stressrelaterad följd vid separationer och skilsmässor. Även här fann studien en betydlig reduktion av symptom hos testgruppen som använde sig av SES.

– Och sjukskrivningsdagarna hos den gruppen reducerades med i snitt 5,82 arbetsdagar per år i relation till kontrollgruppen. Dessutom spenderade SES-gruppen mindre pengar på juridisk hjälp i samband med skilsmässan, säger Soren Sander.

Borde man inte snarare forska kring hur vi kan reducera de höga skilsmässotalen i Norden än att göra dem så smidiga som möjligt?

– Vi som forskare ser det som en politisk fråga, men SES-programmet kan också användas för att undvika en separation. Däremot är det en utmärkt observation, det behöver också jobbas på den biten i samhället.

Hjälpen som nu alltså är tillgänglig på Åland är till för alla – både anhöriga, par som går i separationstankar eller privatpersoner som bara är nyfikna på systemet.

– Det handlar om att stöda och ge verktyg till föräldrar och barn för att hantera en separation i familjen, säger Sandra Jourdan.

Hur många par som går i separationstankar söker årligen hjälp hos Folkhälsan på Åland?

– Vi för ingen specifik statistik för par i separationstankar, men vi tar emot cirka 250 familjer per år vid vår familjerådgivning. En viss del av dessa får stöd av det vi kallar föräldrasamarbete efter separation, säger Helena Wachowiak.

Är det några specifika situationer som förorsakar mer ångest och problem än andra för familjer där föräldrarna har separerat?

– Högtider som jul, födelsedagar, examensdagar och andra familjehögtider kan väcka många tankar. Också kring det här finns det hjälp att få i programmet.

När ska man söka hjälp och stöd om ett förhållande börjar knaka lite i fogarna?

– Ju tidigare, desto bättre. Det är nog det enda riktiga svaret.